En rund filt

Eller faktiskt "den runda filten".

Ett väldigt roligt stickprojekt där man börjar i mitten och fortsätter sticka tills man är nöjd med storleken. I mönstret finns det också med några slags prickar, men jag valde bort dem eftersom jag tycker att det räcker med meleringen och randmönstret som garnet ger. Den är stickad med två trådar, mest fabel och så lite annat melerat garn som också råkade finnas hemma. Fram till det lila är den enbart stickad med restgarner. Då tyckte jag att det var tråkigt att jag tydligen hade stickat färdigt och maskade av. Eftersom kanten böjde upp sig och jag ville sticka mer gick jag och köpte några nystan till och resten av filten är stickad med både rest- och nya garner. Sen maskade jag av igen, lite annorlunda än förra gången, men kanten rullade upp sig ändå. Så jag tog upp igen (fattar ni hur många maskor det var?) och gjorde en volangkant (fattar ni hur många maskor det var? Nej, inte jag heller.)

Kolla, den är precis lagom!

Ett projekt som verkligen kan rekommenderas. Särskilt om man har mycket restgarner. 

Emma

Jag och Nelly har varit på bio och sett Emma, en ny filmatisering av Jane Austens gamla bok från 1816.
Nelly ger den 8 skärmar av 10 och jag ger den 9 skärmar. Jag hade tänkt ge 10, för varför inte? Men Nelly påminde mig om att allt måste jämföras med Stolthet och Fördom, serien från 1995, och då kan ju inget annat få en tia.







Att betyget blir just skärmar beror på att dessa spelade en viktig roll i filmen (hittade trots det ingen bild från filmen med skärmar). Emmas pappa var väldigt rädd för drag och satt ofta bakom flera skärmar. Pappan spelades alldeles utmärkt av Bill Nighy.

Filmen var väldigt underhållande. Personerna porträtterades med glimten i ögat, men på ett kärleksfullt sätt snarare än elakt. Miljöerna var fantastiska, väldigt mycket pastell. Och kläderna!
Jag läste kritik om att filmpersonerna, som vanligt, hade orealistiskt mycket kläder. Ja så just det är kanske inte tidstypiskt. Men att få se för mycket vackra kläder känns ganska okej!

För många Spencer-jackor.

Mina favoritkläder var den gula kappan som ses på filmaffischen. Jag har letat efter en bild på den bakifrån, men inte hittat. Den har den klassiska skärningen, men rynkad/veckad vid axlarna, tror jag. Lite som den här, men inte riktigt...

En klänning jag skulle vilja sy var den blåvitrandiga med ric rac-spets. Den hittade jag ingen bild på framifrån.

På bilden syns också Mr. Elton, en ganska löjlig präst. Fröken Austen tyckte nog att präster i allmänhet var lite löjliga.

 Snygg orange klänning. Men håret! Tydligen en stil som hör till 1830-talet, men hon var väl före sin tid.

Emmas väninna Harriet var så söt.

Miranda Hart som miss Bates var också rolig 

Unga kvinnor

Jag och Nelly var på bio igår och såg Unga kvinnor.

Jag var förkyld och därmed både snorig och mer lättrörd, så tårarna kom redan i någon trailer innan filmen och sen fortsatte det så. Det var inget att göra åt, bara att låta tårar och snor rinna i tystnad.
Filmen var bra, men kommer inte att få något exakt betyg på grund av grumlat omdöme.
MINST lika viktigt som till exempel story och skådespelarinsatser är ju kläderna och de var fina. Boken publicerades första gången 1868 och kläderna i filmen är tidstypiska med lite friheter vad gäller färger och mönster och, i vissa fall, klädstil (se till vänster).

Både Nelly och jag intresserade oss för de stickade sjalarna de hade på sig. De knyts med ett snöre i ryggen. Det verkar praktiskt, så en sån vill jag sticka.