Till Nelly har jag sytt en Charleston-klänning inspirerad av 20-talet. Jag, inte är lika "modern" hade en klänning från 10-talet. Jag är nöjd med båda klänningarna. Över förväntan med min egen faktiskt. Jag tappade hoppet ett tag under sömnaden. Jag fick också lära mig att jag ännu inte är mogen att sy i siden-chiffong. Det är ett tyg som är så silkigt, alltså tunt och glidigt, att det inte går att klippa rakt, inte att vika upp fållar bra, nålar bara trillar ut, det glider hit och dit när man syr. Nu var formen inte så noga, eftersom det är en vid kjol, och att fållen ser för bedrövlig ut spelar ändå mindre roll på en utklädningsklänning.
Jag och Nelly "powerposerar i våra klänningar:
Inför begivenheten jobbade Nelly och jag på att fixa våra frisyrer. Jag är jättedålig på hårfrisyrer och har en förhoppning om att det mest handlar om brist på träning, men Nelly säger att det är genetiskt. Ingen idé att öva då , alltså! Hemma tyckte de att jag fick för mycket volym i håret och jag fick jobba på att minska ner det lite, men jag tror att de egentligen inte har någon koll på 1910-talsfrisyrer:
Vi fick skjuts av Sven, vilket var väldigt bra eftersom vi annars hade behövt åka buss, tåg, buss och sen promenera 3,5 km. Under resan och promenaden från parkeringen kände vi oss lite "annorlunda" i våra klänningar, men när vi kom fram kände vi oss helt rätt för många var klädda i tidstypiska kläder.
Vi möttes av en fint uppdukad buffé där vi kunde ta för oss av snittar, matpajer, scones, bakverk och efterrättspajer:
Sen fick vi gå på visning i slottet och titta på kostymerna:
 |
| Klänningarna bars av Violet, Cora och lady Sybil. |
 |
| Violets klänning (spelad av Maggie Smith) |
 |
| Cora hade denna, tycker den påminner lite om min! |
 |
| Festklänning, äkta 1920-tal. |
 |
| Tjänstefolkets kläder, gillar nyckelknippan! |
Vi hade också blivit utlovade att få se tjänstefolkets lokaler. Vi gick ner till tjänstefolkets matsal, fast det visade sig att vi redan varit där utan att vi visste. Förra gången inleddes med en föreläsning om Jane Austen och då var vi i det rummet. Köket är, inte helt oväntat, moderniserat och visades inte upp. Men vi gick genom en korridor där tavlan fanns som visar var det rings efter tjänstefolket:
