Afternoon tea... igen!

Nelly och jag har besökt alla ställen i Göteborg som är värda att besöka, så nu provade vi ett ställe i Borås. Vi tog med och Isak och Murni också. Vi hade valt Hüttner på Mässen som vi tyckte verkade lovande. Vi kom fram och såg att vi kommit rätt. Först uppehöll vi oss lite vid entrén i en fåfäng förhoppning att det skulle komma någon och visa oss till ett bord. När det inte gjorde det gick vi in, hittade en man och upplyste om att vi hade bokat bord. Han tittade på oss och svarade att det hoppades han. Sen visade han var vi skulle sitta.
Vi var i militärernas gamla festvåning. Eller jag gissar på det utan att egentligen ha koll. Det var en massa porträtt på väggarna som föreställde gamla militärgubbar. Här är Lars Kagg:

Först fick vi ett trevåningsfat med snittar och scones. De hade olika sorters te i kanna. Som tur var stod kannorna i närheten av oss så att vi kunde ordna påfyllning.

Jag vet inte varför Isak och Nelly ser så rädda och bekymrade ut. Kanske för att snittarna var lite grova och det ljusa brödet var lite torrt. Men, SÅ farligt var det inte. De små sconesen var goda och man fick clotted cream till!

Tedrickande par.

Sen gjorde Nelly och jag likadant. jag tycker att jag ser ut som en senil, gammal tant, men det är väl bara att vänja sig nu när man typ är 50.

Efter trevåningsfatet var det kak/tårtbuffé. Bäst var visst Rydalstårtan. Jag vet inte, för de hade tydligen bara en tårta som tog slut.

Av det på fatet här var moussen med lite punchsmak bäst. Panna cottan bredvid var tyvärr för hård.

Ja, det blev alltså både ris och ros, vilket gör att det samlade intrycket blir att det var helt okej eller medelbra. En trevlig utflykt, men inte ett ställe man besöker igen skulle jag vilja säga.

Nya klänningar

Här är en "Zadie dress" i tyg från Spoonflower. Där kan man köpa tyger i oändligt många designer. Man kan designa sina egna tyger och man kan köpa andras designer. jag försöker komponera lite egna tyger, men det är inte lätt och det finns många som gör det mycket bättre. Som t ex hon som har gjort tygerna i klänningen ovan. Det är samma påfågelsdesign med tre olika storlekar på mönstret. Klänningen blev precis som jag tänkt mig. Tur! Det är lite riskabelt när man verkligen tror att något kommer att bli bra. Man kan bli så himla besviken om det inte blir som man tänkt sig...

Sen har jag sytt en klänning med ett nytt mönster: Minikrea raglan knit dress.

Den har en tjusig söm vid fållen:

Och jag är trött på att posera...

Kolla: en übergangsmantel!

Det här var ett av de första mönstren jag köpte. Jag köpte också alla tyger och sybehör och började sy den. Jag tråcklade ihop yttertyget och så visade det sig att jackan blev för liten. Det var lika bra för jag var ändå inte nöjd med yttertyget. Sen har jag letat efter nytt och bättre yttertyg, men inte hittat något förrän nu. Och det var väl lika bra så att jag fick öva upp mina förmågor lite innan. Yttertyget är en vaxad bomull som jag köpte från Gårda textil.

Det är bra att jag har hunnit få lite aktuell syvana, för jag fick sy jackan utan bruksanvisning. Ja, eller utan och utan... Jag hade en instruktion på tyska som jag har försökt direktöversätta med google. Det resulterade i meningar som:

"Cutting sömsmånen att iaktta försiktighet nära flera gånger sömmen och sedan flaxa dokumentet internt och externt stäpp honom från."

och:

"Nu gör du fokusera på motorhuven mellan en manschett, så du måste sträcka lite, så att tyget är slät innan du på platsen för pälsen."

 

Inte så stor hjälp...

Kolla! Jag har gjort en innerficka. Det fanns inte med i mönstret, men det är ganska bra att ha en.
Ficköppningar och kapuschong är kantade med orange mudd som också finns på foderärmarna.
Fodret är i bomull och ärmarna i glansigt tyg så att jackan kan glida på.
Vissa sömmar har en orange passpoal som dekor. Det är snedremsa med snöre i för lite rundare form.
Jag satte en bit av fodret på kapuschongens mittdel för att göra det lite roligare. Den har vaxad bomull under så att den ändå är lite vattentålig.

En ny Adrienne

Det är toppen som heter så. Jag har tidigare gjort en i grön viskosjersey. Den här är i lite stadigare trikåtyg.

Det är ett snabbt och lätt projekt. Det blir ju extra smidigt när det dessutom är något man gjort förut och därför redan vet att det passar. Nästa gång jag syr en topp tror jag att det får bli någon som inte har enorma ärmar. Det har blivit en hel del såna plagg nu.

En mycket engelsk dag

I söndags var Mia och jag på bio och såg Downton Abbey.

Vi ger den 10 av 10!

Det kan då vara 10 hovnigningar.

Betjänten Joseph Molesley (Det är han som håller champagnen på bilden) åstadkom en tjusig sådan i filmen. Jag hittade ingen bild på det, men jag hittade bilden på nigningen som inspirerat honom. Vad gör Theresa May? Är hon minister för "funny walks"?

Det kan också vara 10 gräsklippare. Jag hittade ingen bild på den heller, men här är en liknande från 1920-talet.

Filmen utspelar sig 1927 så bilden ovan känns ju märklig. Vad gör de?

Varför får den då toppbetyg? Jo, den hade ju allt! Fantastiska miljöer, vackra gamla saker och fordon och fina kläder. I handlingen fanns lite romantik, lite humor, lite förvecklingar och godmodig revolt mot regler och spännande intriger med skärgårdskänsla. Det sistnämnda betyder att det blir lite, lite spännande, men innan man ens hinner börja oroa sig har det löst sig på bästa sätt (i skärgården händer ju ingenting).

För att bevara den engelska stämningen gick vi sen på afternoon tea på Dorsia. Den miljön är också fantastisk.

Nya upplevelser igen på vår gamla vanliga resa!

Den här gången stannade vi till i Väderstad. Vi har aldrig varit just där även om vi har sett den här silon, eller vad det är, från andra sidan när vi har åkt till Vadstena.
I Väderstad besökte vi Väderstads centralkonditori. Det finns inte så mycket mer i Väderstad. Det finns också en skaldjursaffär (inte fisk, skaldjur) och Väderstads vinyl. Väldigt nischat...

Konditoriet var väldigt mysigt. Det var inrett med gamla udda möbler. En del sägs ha hängt med på konditoriet sen 30-talet. Då konkurrerade konditoriet med sina låga priser. En storsäljare var: gamla, smuliga kakor för 5 öre.

Nu köpte vi inga gamla kakor utan nya bakelser. Konditoriet är ganska stort med många rum och många gäster på plats. Vi hittade ett rum där ingen annan satt. Då och då kom någon och tittade in. Det kändes lite som om någon bara dök upp hemma hos oss.

I Linköping tog vi en liten tur på stan. Vädret var ganska mulet med hotande regn, men efter ett tag klarnade det upp och vi tog en promenad längs Stångån. Den blev lite längre än vi kanske tänkt för vi behövde ju gå till nästa bro så att vi kunde gå på andra stranden på tillbakavägen.

En till Myosotis-klänning

Det är alltså mönstret som heter myosotis. Jag hade ingen aning om vad det betydde och har bara lite löst antagit att det nog var en grekisk ö. Det var det inte alls, för det är det latinska namnet på förgätmigej-släktet.
Nu har jag gjort en som är i ett tunnare bomullstyg. Jag gjorde den lite kortare. Eller, detta är den föreslagna längden. Det var den förra jag gjorde lite längre.
Jag funderar på att göra en till i riktigt fin, helst mönstrad manchester. Jag har inte bestämt mig än för om det verkligen är en bra idé. Det kanske blir för bylsigt. Man kan göra den utan volangerna också, men det är ju dom som är grejen.

Bilden är tagen på mitt kontor på jobbet.

Kofta nummer 33 och 34

Här är en kofta i DROPS babyalpaca silk. Jag försökte göra en annan kofta av garnet först. Tre gånger försökte jag med det med ganska långa pauser emellan. De blev aldrig bra, så jag stickade den här istället till slut.

Sen har jag stickat den här lilla koftan också. Den var väldigt kul att sticka och jag blev klar alldeles för fort.

Vad har hänt på syfronten då?

Jag har hunnit sy en del i sommar. Här är en del av det jag sytt:

Jag har sytt en kjol (Hollyburn) i mintgrönt linne. Jag gjorde en innan i röd twill också. Bilden är tagen innan hängsängen var på plats. Toppen sydde jag förra året.

Jag har sytt en till klänning med min gamla klänning som mönster, men utan resår i ärmarna den här gången.

Jag har sytt en topp med matchande trosor. Jag har aldrig haft som ambition att sy underkläder, men jag snubblade över ett trosmönster som såg bra ut och det är ett käckt sätt att få användning för lite av sina tygrester.

Jag har sytt en till Madeleine-kjol. Den är i röd bomullschambray som skiftar i rosa.

Jag har sytt en till tulpankjol. Sen har jag börjat förbereda hösten med en Adrienne Blouse. 
Jag hade egentligen tänkt att sy något annat och mer sommarbetonat i den här viskosjerseyn, men det visade sig att jag slarvigt nog antagit att den toppen skulle sys i elastiskt tyg fast den inte skulle det. Adrienne var på min önskelista och trevligt nog hade jag tillräckligt med tyg. Det går ju åt en del till ärmarna. Nästa gång ska jag prova att sy den i ett lite fastare tyg för mer struktur på ärmarna.

Jag har också sytt en höstig klänning (Myosotis dress). Tanken var en lite mer täckande sommarklänning. Tyget är i bomull-linne och det var lite varmare än jag trodde så den blir perfekt om ett par veckor.

Sen blev jag trött på allt poserande och spårade ur lite:

Röttle

Slottet låg vid Röttle by, som också var en nyhet för oss. Här byggdes en av landets första kvarnar på 1200-talet. Vi tog en kort promenad runt byn och fick se både kvarnhjul och vattenfall.

Västanå slott

Nästa stopp på vår färd var Västanå slott där vi skulle övernatta. Vi har åkt förbi skylten utanför Gränna många gånger, men aldrig åkt dit då de inte har lunch eller fika.

 Vi hade ett rum i annexet och installerade oss där innan vi gick till slottet för att äta middag.

 Före middagen fick vi ett glas mousserande. Sen blev vi visade ner till vinkällaren där vårt bord var.

Här är jag före middagen med alla våra glas. Vi bestämde oss för att ta vinpaketet också. Då fick man ett glas rött till Vitello tonnaton, ett glas vitt till den laxfärserade rödtungan och ett glas port till chokladtårtan.

Här är Sven vid förrätten. Lägg märke till nivån i vinglaset. Och jag har nog redan smakat på vinet också. Ingen finkrogsdosering här inte!

Även här hade de fin, men kanske lite skräckinjagande inredning.

 Till frukosten fick vi gå en trappa upp i slottet och passera några fint inredda rum. Frukostbuffén var jättebra med gott bröd och goda pålägg. Jag gjorde mig en köttbulle-macka.

Gunillaberg

Vi har rest sträckan Göteborg-Linköping otaliga gånger och ändå går det att upptäcka nya saker. Den här gången stannade vi på Gunillaberg, den danske konstnären Tage Andersens hus. Vi svängde av på en liten grusväg, parkerade och möttes av en svart tjur (bakom ett stängsel) och några svarta grisar. Vi gick mot huset och såg en anka i mörka metallic-färger. Senare såg vi också en svart tupp och ett gäng svarta duvor. Man anade ett tema här.

Vi hittade konstnären själv i ett hus där han satt och tog betalt. Jag hörde några som snarkade i närheten och hittade ett gäng sovande grisar bakom en halv vägg.
Vi gick in i huvudbyggnaden (inte den på bilden) och möttes av en konstutställning och en speciell inredning. Vi gillade det, men förstår varför recensionerna på nätet varierade så kraftigt. Det är inte i allas smak.

 Vissna blommor som upprör en del, men som vi tyckte passade i sammanhanget.

Ett skrivbord med lite märkliga saker på.

 Ett badrum med ett fönster som känns som en skräckfilm.

Blomstaty med vacker skugga.



Här sitter jag och är lite allmänt rädd för inredningen.

Sen gick jag på toa. Här är den:

En typ av tygklätt utedass som är en vattenklosett med halmgolv.