Köpenhamn och över bron

 På väg mot Skåne tog vi vägen om Köpenhamn.

Vi stannade till på ett snabbköp och handlade lite dryck etc. I Danmark har de lite andra saker vid kassorna än i Sverige.

Vi parkerade i närheten av Amalienborg, som jag bara kan minnas att jag har sett på Legoland tidigare, och gick till Nyhavn genom en fin park.

Sen tog vi bron över till Sverige igen. Vi åkte till Kåseberga och åt lunch (fish and chips för mig) och kollade keramik utan att köpa något. Sen åkte vi på småvägar till Lund.

Till middag åt jag "Kinesiska fläsktärningar", alltså kyckling med cashewnötter. Det var gott men jag undrade var gurkan och olivoljan var?

Konstmuseum i Danmark

 Efter Sofiero tog vi båten över till Danmark. Vi skulle till Louisiana. På vägen checkade vi in på vårt hotell som var valt utifrån pris. Det var ett motell i ett industriområde. Förvånansvärt fin miljö med tanke på den beskrivningen. Okej säng, bra frukostbuffé.

Sen åkte vi till Louisiana för en kväll på museet. Det är så fin miljö där:

Vi kollade in de tillfälliga utställningarna. Här är en tavla av Roni Horn som skulle kunna beskriva mig:

Vi åt middag i kvällssolen. Jag tog hummerravioli och krokett med grillad squash, men godast var ändå brödet med det vispade, brynta smöret.

Sen en bakelse till dessert.

 

Sen kollade vi in utställningen med konst från Louisianas samlingar:

Den randiga tavlan har jag sett förut.

 

En liten tripp till Danmark och Skåne

 Vi åkte på en minisemester (2 nätter) söderut.
Första stoppet blev Flickorna Lundgren på Skäret som aldrig gör en besviken. Sen vi var där sist hade de byggt om och hade en större disk. De hade också effektiviserat sitt serveringssystem. Man hämtade en flagga som man satte på ett bord och sen sa man bordsnumret när man beställde. Ska man säga något negativt så är det att billigt är det inte.

Sven tog en sillmacka och jag en med rostbiff. Så delade vi på en bakelse till efterrätt.  Vi köpte också med oss lite, vilket kommer att framkomma sen.

Sen for vi vidare till Sofiero trädgårdar. Det kändes lite konstigt att man på bara några timmar kan hamna på ett ställe som förknippas med semester och känns så avlägset i vardagen.

Fast vi har varit där flera gånger förut upptäckte vi nya saker. Här har vi sagoskogen, som vi tydligen missat tidigare.

Vi hade, som jag tidigare nämnt, med oss fika som räckte till två fikapauser. Den första i Dahliakvarteret, på bänken som syns på bilden nedan. Sen på en bänk i en häck då det blev toscatårta.

Jag fotograferade naturligtvis blommorna.

Elysia Bow Patchwork Dress

Jag har sytt en otrolig klänning, tycker jag själv: Elysia Bow Patchwork Dress. Den består av drygt 100 tyglappar med olika kurvor som tillsammans formar en klänning. 

 Tygerna är rester från andra projekt, främst Liberty tana lawn. Några enfärgade lappar är från andra bomullstyger och de mörkröda är av lyocell eller tencel som är en sorts viskos. De mer genomskinliga lapparna i gult och orange är i cupro. Det är också en sorts viskos, men i bomull. Cupro är en förkortning av cuprammonium rayon. Den har knappar mitt fram som även de hittades i lagret här hemma. (Jag har inget större lager av knappar, så det var verkligen inte givet.)

Planerar sista kjolraden.

Här har vi en ärm.

Man syr klänningen genom att först sy ihop lappar i rader och sen sy ihop raderna. Alla sömmar är vändsydda eller sydda med franska sömmar, som det också kallas. Det betyder att man först syr ihop lapparna med avigsidorna mot varandra och sen lägger dem räta mot räta och syr en söm till som innesluter den första sömmens sömsmån. På så sätt får man en prydlig och stark söm.
 

När jag syr ett nytt mönster för första gången brukar jag först sy ett provplagg för att kolla passformen. Det gick naturligtvis inte med det här mönstret, så det var ganska spännande att prova den färdiga klänningen. Jag hade måtten för klänningen som jag hade utgått från när jag valde storlek, men det är ändå mycket som kan gå fel. Den kan ändå vara för trång någonstans, eller för stor. Längden kan kännas fel. I allmänhet är just det ganska lätt att åtgärda, men inte lika lätt på den här klänningen. Eller modellen kan kännas fel på något annat sätt. Skönt nog kändes allt perfekt!

Oj, hittade en kvarglömd nål i fållen!

När jag, inför att jag skulle sy denna, kollade in andras varianter på nätet, hittade jag en som hade skrivit ner tiden för projektet och påstod sig ha gjort denna klänning på 13 timmar. Jag undrar om den personen då bara räknat tiden man sitter och trycker ner pedalen på symaskinen? Annars förstår jag inte hur det kan vara möjligt? Men det är ju så många fler moment, som: att fundera på i vilka tyger man ska klippa ut vilka lappar, klippa ut alla dessa, sen att sy ihop lapparna och sen annan sömnad som att sy i ärmar, sy knappar och knapphål och sy en drygt 9 meter lång kjolfåll. Man får ju inte heller glömma att alla sömmar ska pressas. Om man vill kan man ju också lägga till förarbetet att skriva ut, tejpa ihop och klippa ut mönstret. Inte för att jag klagar, tvärtom! Jag gör ju det här för att det är något jag vill lägga min tid på. Det enda man kan klaga på när det gäller den här klänningen är att den inte har fickor, men det är väl svårt att få till utan sidsömmar.

920 cm fåll.