I dag tänker vi ju att tiden är något som går ifrån oss. Vi får stressat jaga efter den.
På 1600-talet tänkte man att tid var något man fick. Tiden kom till dig. Och inte bara när man ställer om från sommartid till normaltid... (sånt strunt höll de inte på med då.)
Det är svårt att riktigt förstå hur man ska tänka då, men visst låter det skönt?
Oavsett vilket är det inget man kan spara.
SvaraRadera