Chic i köket

Jag har sytt mig ett förkläde (Simplicity 8827). Det blev klart lagom till min 50-årsdag, men man ska ju orka fota det också. Tyget är från Spoonflower och kändes som det perfekta valet. Det var väl inget svårt att sy, men det tog lite tid ändå. Det är ganska mycket snedremsa och det tar ju lite tid att göra den. Sen gjorde jag såna där roliga saker som att sy ihop fel kjoldelar med varandra, sy på linningen och upptäcka det sen. Då är det bara att ta det lugnt, sprätta upp och göra om. Jag tror yogan har lärt mig en del där om acceptans och lugn. Att jag gör något jag gillar spelar nog roll också. Hade det varit trä och lim hade jag blivit vansinnig efter 3 sekunder.

Under förklädet skymtar man också min senaste Zadie-klänning. Den är också i ett tyg från Spoonflower. Jag har designat det själv. Inte för att det är så avancerat, men jag har ju fått välja färgerna själv.

Just det ja, nytt år!

Här har vi en nyårshälsning för det nya året (typ):

Jag antar att hon flyger baklänges?

Själv går jag in i det nya året med en känsla av lättnad. Jag ägnade slutet av det gamla året till att skriva en uppsats (jag går en kurs på universitetet). Nu är jag klar och kanske var det den sista uppsatsen jag någonsin kommer att skriva.
Annars känns allt jämnt och bra. Jag är 50 och det är 2020.
Nu är det ju den tiden då man ska se tillbaka, den här gången på ett helt decennium, och så ska man blicka framåt. Jag har ingen som helst lust att göra vare sig det ena eller andra. Carpe diem, säger jag.

Men en sak ser jag tillbaka på, bara för att Spotify hjälper mig. Här har vi året och årtiondet i musik:

Om ni undrar varför musiklyssnandet minskat det två senaste åren, kan jag informera om att det beror på poddar. Nu lyssnar jag även på prat.
Nedan en sammanställning av musikgenrer jag lyssnar på. Spotify menar att jag inte låter ett sound definiera mig, men allt detta är ju typ samma sak.