Svens skötebarn, blåregnet, har äntligen börjat ta sig. Planen är att det ska hänga vackert längs taket på fåfängan och nu börjar det komma upp dit.
Vår rhododendron börjar också ta sig. Förra året hade den typ 5 blommor. I år är det ganska många.
Den stora magnolian har blommat färdigt, men vi har också en liten med mörkare blommor som är lite senare.
Det levande staketet på yoga-cirkeln börjar också ta sig. Bra, för det känns lite utsatt att yoga där utan något som skiljer av.
När jag fotade de här blommorna, som växer bredvid varandra, kom Sven och förklarade hur det låg till, se bildtexten. Rödfibblan är tydligen inte planerad utan något som följde med irisarna. Fint ändå!
I trädgården, eller på uppfarten då, finns också, en för dagen, ny bil. Den är helt ny, vilket är helt nytt för Sven (att ha en helt ny bil). Den är jättestor, man får nästan hoppa ner till marken när man ska ur den. Den gamla bilen ska plötsligt få leva ett mycket aktivare liv än någonsin med pendling till Viskafors. Sven säger att bilar gillar att åka långt, så jag antar att den kommer att bli glad och inte bara känna sig för gammal och trött för det här.
På bilden syns också Sven som håller på att jobba med balkongen. Den gamla balkongen är i stort riven för att göras om. Med tanke på de ruttna bräderna var det mer än dags för detta.
Det är inte synd om oss för att vi inte har någon balkong i sommarvärmen. Vi har flyttat bordet till altanen på baksidan och det är riktigt trevligt att sitta där. (Att de bräderna också är gamla och ruttna och dessutom lite för tunna är inget man vill tänka på för mycket...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar