Prostatallen

 Av en slump hittade jag en tall som var utmärkt på kartan. Vi bestämde oss för att stanna i Bottnaryd och titta.

Det var Prosta-tallen (inte prostata?? som jag läste först), även kallad Ullebotallen och Sagotallen. Den började växa i slutet av 1400-talet och är Sveriges största tall om man ser till omkretsen. De längsta tallarna finns i Böda Kronopark på Öland och den äldsta tallen är 700 år finns i Muddus nationalpark i Lappland. De tallarna får minsann stå i nationalparker medan den här får stå vid en tråkig sträcka på riksväg 40.

 Den står bredvid en gammal stenbro.

Och här kommer som bonus Strängsereds kyrka, en kall plats som man ser på Strängseredssjön.

Sven hoppar till en sten

 Vi tog en liten bensträckare och gick ned till Vätterns strand eftersom det var havsstora, spännande vågor idag. Sven skojade om att vi skulle hoppa ut i vattnet och ställa oss på en sten. Utan att han själv vet hur det gick till, så hade han plötsligt hoppat till stenen.

 Han stod där ett tag och funderade. I fjärran såg han en stor våg och tänkte att: den kommer att skölja över stenen jag står på. Det gjorden den. Sen hoppade han av.

 Här är stenen:

Brunch i Mullsjö

 Jag och Sven var ute på tur idag och stannade för brunch på Landhs konditori i Mullsjö. 

Huvudattraktionen för mig är definitivt dessertbordet. Jag tyckte jag var måttfull som bara tog en bulle och två tårtbitar (motsvarande en i standardstorlek). Om man någonsin kan kalla sig måttfull när man äter tårta till frukost.

Jag grundade innan med den klassiska kombinationen rökt lax och prinskorv.

Långpromenad till vargställen

Idag var det en fantastisk vårdag, lagom varmt och soligt. Jag, Sven och Isak gick på en långpromenad. Först tog vi oss upp på Geteryggen och gick mot Östra Långvattnet, sjön som syns på bild här nedan.

 

Från sjön gick vi till Vargklippan, en utsiktspunkt vi inte varit på förut.

Därifrån gick vi till Varggrottan. Jag var måttligt imponerad, en stor sten med ett hål i. Sven och Isak tog sig dock igenom.

Nästa sjö på vägen var Björketjärnen. Det fanns fortfarande lite is kvar på vattnet.

 Sen kom vi fram till Lilla Delsjön och Bertilssons stuga. Det var ganska lång kö och fullt med folk, men vi fick en bord i ett soligt hörn.

Med ny energi orkade vi gå hem. Vi hade lagt upp turen så att de klurigare bitarna nu var avklarade och nu var det bara en lättpromenerad gångväg hem.
Jag såg några varelser i skogen. Jag antar att det var några Pokemon.

Sen var det bara Svarttjärn som skulle passeras också. En mil och fyra timmar senare var vi hemma igen.

En ny "Kelly anorak"

 Jag har sytt det här mönstret förut. Nu gjorde jag en till för att jag kom på att jag ville ha en jacka av manchestertyg.

Förra gjorde jag utan kapuschong. Den här gången gjorde jag en. Jag kommer nog inte att använda den så mycket, det är mest en designgrej. Tyget är en bomullsmanchester från "Mind the Maker".
Det är så roligt att sy ytterplagg. Man förvandlar ganska oansenliga tygstycken till något mycket mer rejält.

Den här jackan är ofodrad, så då får man lägga tid på att få insidan fin också. Det gjorde jag med snedremsa av lite rester av Libertybomull.

 Jag var lite nervös inför att sätta i tryckknapparna. Jag har tidigare erfarenhet av att inte lyckas så bra. De här var ändå ganska lätta att få dit och verkar sitta bra nu.

När jag skulle sätta dit öljetterna för snodden lyckades jag slinta och göra ett för stort hål. Det löstes med de här små extra tygbitarna som blev en extra designgrej.