Ghosts Again

Helt fantastiskt! Depeche Mode har gått tillbaka till sina rötter och deras nya låt är en enkel, liten synt-låt. Borta är det rockiga och hårda som jag aldrig gillade. Så fint! 

(Lägg särskilt märke till den blippande syntslingan som kommer in vid 2.30.)

 

Det är en liten visa som handlar om att döden är oundviklig. Gubbarna i bandet är ju fyllda 60 nu och en av medlemmarna dog förra året.

Den här comebacken får mig att minnas Katarina för nästan 40 år sen som älskade "Depeche" och lyssnade på många av deras låtar om och om igen. 

Det var ju andra tider, inget internet och sånt. När det kom en ny skiva fick man bege sig till skivaffären. Kanske hade man hört på Tracks (topplista på radion) eller läst i Okej (musiktidning) att det kommit något nytt. Sen gick jag hem och spelade in skivan på ett kassettband. Man ville ju inte slita för mycket på vinylen. Den här låten lyssnade jag på flera gånger i rad. Ja, man fick ju spola tillbaka mellan varje lyssning då.

Här är jag på den tiden (lägg märke till idolbilden på anslagstavlan i bakgrunden).

Det här var ett par månader innan jag klippte mig och färgade håret.

När man vet om dem kan man ana de ljusa slingorna bak på ryggen. Frisören behöll några av längderna och blekte dem. Tröjan i mohair har min mamma stickat. Den stickades på tvären och hade fladdermusärmar enligt den tidens mode.

 

Sen blev det så här. Här kan man säga att de långa, ljusa slingorna är i luggen istället.