Kanada är en del av det brittiska imperiet och såklart kan man få Afternoon tea här. Nu åkte jag med människor som inte riktigt delar min passion för denna företeelse, men jag fick med dem en gång och sen lyckades jag få till ännu en gång för mig!
Vi besökte the Pendray Tea House i Victoria. Där var det ganska tjusigt.
När vår servitris kom började jag med att beställa till mig. Sen sa jag till Sven att han kunde beställa själv. Då sa servitrisen: "Åh, är ni svenskar!". Hon hade jobbat där i två månader och vi var de första svenskar hon stötte på. Det kändes ganska konstigt att gå på restaurang så långt hemifrån och beställa på svenska!
Det var nog så trevlig miljö, fint serverat och okej standard på det vi fick. Så det blev lite av en besvikelse. jag hade väntat mig extraordinärt (priset antydde det) inte medelmåttigt. Sconesen var goda, men hade lite skorpliknande konsistens. Krämen i den lilla tarteletten smakade lite skumt, annars var allt gott.
Ett par dagar senare fick jag en ny chans när vi var i Butchart Gardens. Jag var lite orolig att vi inte skulle få plats i restaurangen eftersom vi inte hade bokat bord och det var nationaldagen, men det gick bra.
En ny erfarenhet, men något de körde med på båda ställena var att man fick inleda med en "trifle", alltså en efterrätt före snittarna. Jag har inte varit med om det i England heller, men vet inte om det är något man utvecklat eller behållit i Victoria.
De andra valde helt andra saker till lunch. Sven tog pasta med hälleflundra och Markus åt en hamburgare.
Här är mitt trevåningsfat med sju olika sorters snittar, lite olika bakverk och en scones vilket räckte i sammanhanget!
Allt var jättefint och gott. Så det var en fantastisk upplevelse tillsammans med utsikten över rosenträdgården.
Typ dubbelt så bra som Pendray och inte riktigt, men nästan, hälften så dyrt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar