Vårens Afternoon tea på Tjolöholms slott

 Den här gången var det jag och Nelly som åkte. Tidigare har Sven agerat chaufför och sen har han också, på nåder, fått följa med in i slottet några gånger. Man kan ta sig till Tjolöholms slott med kollektivtrafik om man måste. Då får man först åka buss-tåg-buss i 1 1/2 timme för att sen promenera 4 km (tar 48 minuter enligt Google maps). Jag har aldrig sett någon promenera på den vägen, så det är nog inte så vanligt att någon alls gör det. Sven gillar slottet, men är inte så mycket för Afternoon tea (???) så han stod över den här gången. Nelly kan ju köra bilen så vi kom dit fort och lätt utan chaufför. 

 

Årets tema är: Queen Victoria - Dressed to Rule an Empire med klänningar från TV-serien "Victoria".  Så det är klänningar från 1800-talets mitt då idealet var den typiska prinsessklänningen med stora puffärmar och vida kjolar och där moderniteten krinolin precis lanserats. Vi hade inte på oss tidstypiska kläder den här gången. Jag hade gärna haft det, men dels hade jag inte hunnit eftersom vi bokade det här för bara någon dryg månad sen. Dels skulle det bli så dyrt. Om jag skulle sy en klänning i så här fin modell skulle jag vilja använda fina tyger och med tanke på hur många meter tyg som måste gå åt, skulle det bli ganska dyrt även i fultyger.
Jag fotograferade en del av klänningarna, men glömde att ta med mig beskrivningen av dem hem så de flesta får vara anonyma. Den här har jag dock koll på:

Här är en klänning inspirerad av den som drottning Victoria bar när hon öppnade Världsutställningen 1851. Den finns på en målning gjord vid tiden av Henry Courtney Selous. Originalet hänger i Victoria & Albert Museum i London.

Och här är klänningen i TV-serien.

 

Nedan en snygg, rutig klänning. (Fint med de små fransarna runt urringningen.) Den svarta klänningen har "intressanta" puffärmar.

De här puffärmarna ser lite opraktiska ut. Ingen vidd runt överarmarna där man gärna vill ha det, men mycket tyg att lägga i soppan vid middagen.

Skinande vita underkläder. Nelly tyckte att man skulle kunna ha en del av dessa även idag. Då med den stora skillnaden att man skulle ha dem som vanliga kläder och inte som underkläder. På 1800-talet hade det varit fullkomligt skandalöst.

I sängen ovan har Prins Philip sovit. (Han dog i går, 99 år gammal.) Jag undrar om han fick en potta på rummet?

Trots att vi har varit här många gånger nu, hittar man alltid någon inredningsdetalj att beundra. Det är lite olika vilka rum som är öppna också, så man ser inte allt varje gång. Den här gången fick vi beundra både det rosa, det blå och det gröna badrummet. Alla har dessa allround-duschar. Det här badrummet är en trappa upp, så här står ett vanligt badkar istället för de nedsänkta de har i de andra.

Här sitter jag i Biljardrummet

På grund av pandemin har de fortfarande bordsservering (jag hoppas verkligen att de återgår till buffé sen). Det var gott som vanligt, men inte så vackert att se på. Ovan ses förrätten som var en havskräftssoppa med fänkålskrutonger, och snittarna som kom efter.

Det var i stort bra, men vi saknar grädden. Färskost är inte samma sak! Jag saknade också något lite piffigare bakverk bland det söta. Det var scones och smulpaj. Det var något som på menyn benämndes som Citrontarte med björnbärssås. Det smakade citron så det var gott, men oklart om det var en tarte. Sen fanns det en bakad Chokladcheesecake med rostad vit choklad och hallon. God och det enda som såg lite prydligt ut. 

Inte så prydligt...men goda smaker.