Det finns en del traditionella rätter på Yttre hebriderna som tidigare betraktades som delikatesser och fortfarande gör det av en del. En är "Guga". Det är en fågel, havssula, som traditionsenligt fortfarande fångas in på en liten ö en bit norr om Lewis: Sula Sgeir (gammalt vikinganamn hör man ju). De är där ett par veckor och fångar de unga fåglarna som saltas in och förvaras i ett stenhus där de utvecklar en mustig smak medan de fermenteras och torkar. Sen kokar man dem och äter med potatis och ett glas mjölk. Jag hittade en artikel som beskrev smaken som ett mellanting mellan ruttet läder och en fisksmakande biff.
En annan är "Ceann cropaig" eller fyllt torskhuvud. Man fyller huvudet med torsklever, lök och havregryn. De kokas och serveras igen med kokt potatis och ett glas mjölk.
"Stornoway Black Pudding" är numera namnskyddad och fortfarande något som är eftertraktat av många. Black pudding finns i hela Skottland, men den på Yttre hebriderna är annorlunda. Black pudding hade jag möjlighet att smaka på varje morgon, men jag avstod. Det är inte som vår blodpudding utan grynigare. Utöver blod innehåller den också en massa njurtalg. Också den skotska specialiteten haggis fanns att tillgå till frukost, men även den hoppade jag över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar