En ny puff och två gamla

 En puff är ett bra sätt att göra sig av med tygrester och andra textilier man helst vill slänga. Jag har nyligen gjort en ny och det verkar inte heller som jag har bloggat om den jag gjorde innan dess.
Här är den som nu är full. Den står i syrummet på det som tidigare varit platsen för puffen som håller på att fyllas, men nu vill jag ha kvar den här.

Den är sydd i olika tygrester av "Liberty Cotton Lawn".

Den nya puffen är sydd av tyger i lin, siden och möbelsammet som man kan känna igen från kjolar, klänningar och kuddar. Sömnaden sammanföll med att jag städade bland mina tygrester och hittade en hel del som inte var värt att spara. Därför är det redan ganska full.

Här bor den första puffen nu. Den är fotpall vid Svens skrivbord, men just nu ser den lite undanskuffad ut?

Skåneresan dag 7: Hemfärd

 Efter en morgonpromenad i Kalmar var det dags att packa ihop sig och åka hem. 

På hemvägen körde vi en "glasrunda". Vi brukar ju av naturliga skäl börja hemifrån, men det är mycket bättre att börja från Kalmar eftersom glasbruken ligger mycket närmare och man därför lätt hinner till alla utan stress. På Pukebergs glasbruk köpte jag en enkel, grön vas till legoblommor. Jag funderade också på en skål på hög fot som var från Gränna glasbruk. Det är ju svårt att veta vad man kommer att hitta sen när man är på första glasbruket och jag köpte den inte. Det ångrar jag nu. Jag har försökt googla på Gränna glasbruk. Det finns inga uppgifter om öppettider. Adressen verkar inte stämma. De har en facebook-sida med senaste inlägg 2018. Det finns heller inga uppgifter om att de har lagt ner. Ja, så önska mig lycka till med att få tag på den skålen...
På Målerås glasbruk funderade jag länge på en annan skål som jag inte heller köpte. Det ångrar jag inte. Det var bara en vanligt skål och sorgligt nog måste jag nu säga att jag har ganska många skålar redan.
På Kosta outlet åt vi lunch. En landgång:

Det är en gammal klassiker som förtjänar att komma tillbaka.

Sista glasbruket var Skrufs glasbruk och där köpte jag ett par drinkglas.

Fortsättning på dag 6: Lite till på Öland och sen tillbaka till Kalmar

 

Efter Borgholms slott åkte vi till Borgholm och åt lunch: en galette med ägg och skinka som tydligen är det hetaste just nu. När vi kom hem hade det kommit en ny "Allt om Mat" och här är omslaget!

Sen åkte vi till Färjestaden och besökte en keramiker som inte hade något temugg till mig. Tydligen har alla keramiker slut på temuggar om man åker för sent på sommarsäsongen?

I Kalmar besökte vi Krusenstiernska gården och gick sen till Stadsparken där det fanns fullt med matvagnar på grund av Kalmars stadsfest.
Bilden nedan visar en gränd precis i anslutning till den lyxiga villan vi bodde i.

Skåneresans sjätte dag: Inte längre i Skåne utan på Öland

Idag åkte vi till Öland och till Borgholms slott.

 Det var ännu en stekande varm dag så det var skönt att kunna varva promenader på fästningsvallarna med besök i mörka slottsrum. 

Alla rum var inte hemska fängelsehålor. En del hade fina fönster.

De hade en utställning om Gustav Vasa som inte verkade vara någon juste prick. Han kom till Öland och trivdes så bra att han stannade i flera månader och tvingade bönderna att förse det 500 man starka hovet med ett överflöd av mat. De kan inte ha haft något kvar till sig själva. Sen gillade han att jaga där så mycket att han ville ha allt vilt för sig själv. Han förbjöd bönderna att ha vapen och påbjöd att man skulle hugga av ett ben på alla hundar då trebenta hundar inte kan jaga. 

 Här är det jag som är drottning. Alla djur får ha sina ben!

Tjusigt guldglittrande!

Skåneresan dag 5: Från Ystad till Kalmar

 Efter städning och avfärd, för att sen åka tillbaka och ta med det i kylen och åka igen, styrde vi mot Haväng, ett naturreservat på Skånes östkust. Att åka bil i Skåne är intressant, för det händer något hela tiden. Min teori är att det från början beror på det bördiga landskapet och att folk bosatt sig överallt och senare på turismen som gör att man kan smälla upp ett fik eller en butik var som helst och få kunder.

I Haväng stötte vi på Havängsdösen. Till skillnad från Ale stenar, som tros vara från yngre järnåldern, är den här från stenåldern: 5500 år gammal! Det här är en grav, man har hittat skelett.

 Vi promenerade lite i området. Här har vi Verkaåns mynning:

Och här har vi Lindgrens länga:

Sen åkte vi till Kaffestugan Alunbruket. Van vid Skånes turisttäthet hade jag väntat mig ett fullpackat ställe, men det var väldigt lugnt. Vi åt en sillmacka som Sven tyckte var den bästa lunchen på hela semestern. Den var god, men vi har ju också lunchen på Louisiana och på Kåseberga fisk. När jag fick se smörgåsen med ett berg av sill var jag först lite tveksam, men sillen var väldigt mjäll och fin.

Nästa stopp innan Kalmar var Ronneby brunnspark. Det ska vara en av Sveriges finaste parker, men det var bara en park och vi är ju vana vid trädgårdar (Botaniska, trädgårdsföreningen, Norrviken, Sofiero). 

I Kalmar pågick Kalmar stadsfest. Efter middagen på Ernestos gick vi istället hem till vårt rum på Kaptensvillan och satt på vår egen balkong. 

Forsättning på fjärde dagen med besök vid Ales stenar

 Efter keramikern åkte vi vidare till Kåseberga och Ales stenar. Där fanns en enorm parkering och flera parkeringsvakter som vinkade vart man skulle. Det var en del folk där men tydligen bara en bråkdel av vad det kan vara. Vi hade också fördelen av att vara lite tidiga. Vi började med att ta oss ner till Kåsebergas hamn och Kåseberga fisk där vi kunde beställa fish and chips strax efter elva och strax före att kön började fyllas på. 

Den perfekta utsikten för en fiskmåltid!

Sen gick vi till Ales stenar. Man får gå en bit och då det var väldigt varmt och ganska mycket folk kändes det som om man var på något turistmål i Italien eller så. De 59 fem ton tunga stenarna restes för runt 2500 år sen och står i en skeppssättning. Man vet inte riktigt vad de användes till, men tror att det är en grav.  Eller som ett barn som kom fram sa: "Har vi gått ända hit bara för att titta på några helt vanliga stenar?"

Det var inte så folktomt runt stenarna som det ser ut som på bilden ovan utan jag har roat mig lite med photoshop.
Platsen ligger 32 meter över havet och det ser man inte här på bilden nedan, men i verkligheten såg man det. Sven verkade lockad av att gå nerför stupet, men jag var inte det.

Här är Sven ett med stenen:

Och här är jag ännu mer ett med stenen:

På eftermiddagen strosade vi runt lite i Ystad. Där finns många fina, gamla hus. Jag hade läst mig till några olika turistmål som fanns med på vår plan, men de motsvarade inte riktigt förväntningarna. Kanske för att vi var varma och trötta?

Här är i alla fall tre bilder från centrala Ystad:

Skåneresan dag fyra: med Ystad som bas

 Nu bor vi i centrala Ystad. Här:

Vi började dagen med frukost i vårt nya, trevliga kök. Sen åkte vi till stranden. Ja, för att promenera då. Och lika bra var det, för vattnet var svinkallt, inte alls som på västkusten.
Stranden i fråga var Sandhammaren som är en fin sandstrand och naturreservat.

En fantastisk strand. Här fanns solbadare, campare, hundpromenerare och joggare. Det fanns en parkeringsplats vars tillfartsväg kantades av skyltar för förbjudet att stanna och parkera. Jag förstår det, för när parkeringen är full så är stranden verkligen inte det. Stranden ligger på sydkustens ostligaste spets. Det varnas för starka underströmmar så man rekommenderas att gå ut och simma in. När man går får man också vara beredd på att plötsligt hamna i en grop då strömmarna flyttar om sanden. Utanför kusten ligger Sveriges största skeppskyrkogård. Det är tydligen alltid farligt att ta sig runt en sydlig udde.

 Sen åkte vi till Elna-Karin Helgesson, en keramiker i Kåseberga. Hon hade egentligen slutat med sommaröppet och reducerat sina öppettider, men vi fick komma dit ändå. Nu hjälpte inte det så mycket då det var väldigt utplockat.

Så, jag kunde inte köpa någon temugg.

Inte heller en burk med fint lock.

Inte heller en intressant ljusstake.

Inte heller en skål med roliga knoppar eller med spännande färg på insidan.

Så jag köpte den gula skålen nere till vänster. Jag hade inte valt det om urvalet var större, men är ändå nöjd med den.

Dag tre: Vart vi åkte sen i form av en filmrebus

 Efter Malmö åkte vi till vårt nästa boende i Ystad via:

 

 

 

 

 Ja, som ni såg var det Smygehuk, Sveriges sydligaste plats. Det var fint där och lugnt så här vid sjutiden på kvällen.

Skåneresans tredje dag: Vi lämnar landet

 Vi började dagen en morgonpromenad ner till Nymansläges hamn. 

Sen behövde vi packa för att resa vidare. Sen fortsatte vi dagen med frukost på Conditori Öresund i Viken. Det här huset är ett annat hus i Viken:

Sen åkte vi till Helsingborg och färjan över till Helsingör. Efter en kort promenad och ett wienerbröd i Helsningör åkte vi vidare till Humlebäck och Louisiana.
Här har vi gått in i ett spegelrum (av Yayoi Kusama, tror jag): 

Här beundrar Sven skulpturer av Nobuo Sekine. Man får inte ta på konsten och det gör han inte heller.

 

Sen åt vi lunch på Louisianas cafë. Maten är både god och spännande. Dyr som sjutton och kanske inte helt prisvärd, men den är ett konstverk i sig och en del av upplevelsen. Det svarta är fermenterad vitlökscreme.

Här efterliknar Sven några konstverk (se även tidigare besök på Louisiana):

Här är ett par skulpturer av Max Ernst, Det stora geniet och den stora medhjälparen:

I en stor avdelning fanns konst av Alex da Corte som också gjort den stora mobilen med Big Bird som tillfälligt gästade museets gräsmatta.

Sen åkte vi söderut mot Malmö via Öresundsbron. Vi fastnade i en bilkö utanför Köpenhamn och det var stressande eftersom jag hade en tid att passa i Malmö. Jag kom bara lite sent och fick en tatuering som tappat färgen ifylld av Liza på Ginkgo tattoo. Så, en dag helt i konstens tecken.