Quidditch?

Nere vi Härlanda tjärn bygger de en ny skola: Härlandatjärnsskolan. Jag misstänker att det egentligen är en trollkarlsskola. Hur kan man annars förklara att de uppenbarligen bygger en qudditch-plan?
Hur som helst, det ser ut att bli en riktigt fin skola, både byggnaden och skolgården. Och vilka fina omgivningar de får med all natur.

Hälsning från sjuksängen

Jaha, idag är det den märkliga kombinationen midsommar och årets hittills finaste dag.

Men jag kan inte njuta av det för jag är gôr-sjuk. Jag anade att det skulle komma, för männen i familjen ligger lite före mig. I dag är det nästan uteslutande vila och sängläge som gäller för mig.

Jag hann ändå jobba den här veckan och det var väl bra. Nu har jag lite semester. Sen har jag 17 arbetsdagar kvar på mitt gamla jobb. Efter nästan 18 år ska jag byta!

Halvtidsrapport

 Nu har jag hållit på med min temperaturfilt i ett halvår. Det är fortfarande lika kul och jag har allvarliga planer på att sticka en till nästa år. (Men ännu inga planer på hur den i så fall skulle se ut.)

Som man kan se börjar det äntligen bli lite sommarvärme, men lite trögt har det varit.

Lunds Botaniska trädgård och Kulturen i Lund

 Sen tog vi en promenad i Botaniska. Såklart inte som Botaniska i Göteborg, men det finns det ju nästan inget som är. Även här blev det en uteservering vid en fin, liten näckrosdamm.

Vi avslutade turistande med lite museibesök. kulturen i Lund är ett område med gamla, fina byggnader och flera olika utställningar. Vi tittade inte på allt utan koncentrerade oss på husen.

En del fakta ramlade vi på ändå. Vi närmade oss ett hus och undrade om man fick gå in där och då öppnade sig dörrarna automatiskt (inte dörren på bilden). Där inne fanns en utställning om fotografen Ida Ekelund, till höger på bilden nedan.

Det var nytt för mig att det redan på 1860-talet var vanligt med kvinnliga fotografer. Det ansågs passande för kvinnor då det gick att kombinera med familjelivet. Mellan 1860 och 1920 var minst 400 kvinnliga fotografer verksamma i Sverige, men det var bara två kvinnor som deltog när fotografernas förbund bildades 1895.

Här är jag i studion med lite rekvisita.

I ett hus hittade vi Ärkebiskop Jakob Erlandsson. Han dog 18 februari 1274. Inte av helt naturliga orsaker visade det sig när man hittade honom långt senare. Det ska ha varit kungen som sköt honom. Danske kungen då eftersom Skåne tillhörde Danmark vid tiden. 

Dagen rundades av med ett glas öl/vin på ännu en uteservering. 

Så efter fyra uteserveringar och 16 000 steg var vi klara med Lund för den här gången. Skönt att mitt ben inte svullnad upp så mycket efter tatueringen dagen innan. Jag hade inga problem att gå. Vårt tåg var en timme försenat, men det gjorde inte så mycket för Svens jobb har en lägenhet där vi bodde i Lund, så vi kunde ta igen oss där tills det var dags att åka hem.

Exotiska Lund

 När vi kom ut från Domkyrkan hade det klarnat upp och solen sken. Det var dags för en tidig lunch, På väg till caféet gick vi förbi Lexis papper, en väldigt trevlig pappersaffär. jag köpte en kulspetspenna och Sven köpte tre blyertspennor (2B). Sen gick vi till ett Stenugnsbageri och åt foccacia, surdegsbulle och jordgubbswienerbröd på uteserveringen på gården. Efter det tog vi en promenad i stadsparken, och sen en glasspaus på ännu en uteservering och så köpte jag lite te i en teaffär. När man strosar på Lunds gator får man se de vackraste rosenbuskar vid de pittoreska husen. Här är några:

De flesta luktade jättegott. Jag var mest fascinerad av den lila nyponrosen/vresrosen. jag har aldrig sett en lila sådan förut och jag vill ha en i trädgården. En snabb googling gav inget resultat, så det kanske blir svårt. Däremot fick jag veta att nyponrosen är inhemsk medan den snarlika vresrosen är en invasiv art som ska man ska rapportera om man ser den så att den kan likvideras och utrotas! Jag hoppas att det finns en lila nyponros då. Kanske är den något som bara växer i zon 1, för det märktes att vi var på varmare breddgrader. Det får illustreras av bilderna nedan som visar fikon framför mullbär som växte på ett hus. På andra sida av samma hus fanns inte murgröna eller vildvin utan vanligt vin. Och så en bild på en papegojblomma.

Och här har vi ett hus med lummigt blåregn och en grodfontän:

Minisemester i Lund med start i Domkyrkan

 I fredags var jag i Malmö och tatuerade mig. Eftersom Sven samtidigt var i Lund och jobbade åkte jag dit och så turistade vi i Lund på lördagen. 

Det skulle bli en fin dag, men det började med regn. Det gjorde inget, för vi började dagen i kyrkan. 

Lunds domkyrka. Som vanligt när man åker till en annan stad för att se ett byggnadsmonument är det täckt av byggnadsställningar. De håller på att renovera torntaken och de står bredvid kyrkan täckta av byggnadsställningar de med. Kyrkan är 900 år, men tornens blytak var betydligt yngre, runt 150 år.
Vi gick in i kyrkan och lyssnade på en orgelkonsert med organisten Samuel Sassersson. Sen gick vi runt lite i kyrkan och tände ljus åt våra mammor bland annat. 

Sven vid en ganska stor kandelaber. Det är några läskigt odjur på den liksom i de gamla kyrkbänkarna ovan.

Jag gillar det här fotot på mig. Det ser ut som en gammal renässans-målning.

En ganska speciell klänning

 Den här klänningen är jag både nöjd och missnöjd med. Nöjd för att den trots allt ser ganska fin ut. Missnöjd för att den är ändå inte särskilt fin. Den är sydd i en tenceltwill. Det är ett härligt tyg med lyster och tyngd som känns svalt och skönt mot kroppen. Det är kanske inte det bästa tyget för skarpa former. Det är lite för tjockt och lite för "slinkigt". Här hade ett tunt, tätt bomullstyg varit bättre. Så tyget, och att jag inte riktigt visste vad jag höll på med, gör att utförandet och precisionen inte är den bästa. Den ser helt enkelt hemsydd ut. 

Jag hade fått en idé om att göra en klänning med hål/galler där man såg ett mer genomskinligt tyg. Jag valde att använda Deer&Does Myosotis-klänning. Det är ett av mina favoritmönster, som jag har gjort i sex andra varianter redan (bland annat i brodyr och manchester).
Det röda tenceltyget hade jag hemma och valde för att jag kom på att jag kunde ta en sidenvoile som satt på en klänning jag sytt till ett afternoon tea på Tjolöholm. Om jag någon gång behöver en klänning i 1910-talets mode funkar den bra även utan överjolen i siden. 

En inspiration till klänningen är det aktuella modet där skira tyger dyker upp i olika sammanhang. 

En annan inspiration var omedveten och jag blev påmind nu när vi har sett om tidigare säsonger av "Stranger Things". Nancys klänning i säsong 3. Jag hade glömt att det var därifrån jag fått idén. 

Tyvärr vet jag inte vad som är bästa sättet att få till dessa hål och jag lyckades inte googla fram något. Jag har vikt in och sytt väldigt många sömmar. Vad som också är spännande är att det är oklart vad som kommer att hända när klänningen tvättas...

Det är nog det klänningsprojekt som har tagit allra längst tid. Att fundera ut hur jag skulle klippa, att klippa, vika, nåla och sy, få dit sidentyget och sy lite mer tog sin tid. Därför passar denna etikett bra:

En klänning med puffärmar

 Nu har jag sytt den första av mina gulgröna klänningar. En "Wanda" från "Fibre Mood". 

Tyget är ett fint, japanskt linne. Jag har tidigare sytt en klänning i samma tyg fast i rött, så jag visste hur bra kvalitet det var och det här var precis den färgen jag var sugen på. Ovan syns snörningsdetaljen. Jag valde knapphål istället för öljetter. Öljetter är i och för sig coolt, men jag var lite orolig att de skulle skava (och så hade jag inga passande hemma).

Alltså, dessa ärmar! Det var 40 år sen man sist kunde komma undan med att gå klädd så här och jag antar att man om några år kommer att undra hur man kunde gå runt med så stora ärmar. Jag gillar verkligen det aktuella modet med vida klänningar, volanger och rysch och då stora ärmar. Jag hoppas det håller i sig ett tag till.

Gul-gröna sy-planer

 Det finns alltid för lite tid för att sy, men jag har många planer. I det närmaste ska det bli några klänningar i gult och grönt.

Först ut är en klänning i ett linnetyg från japanska Nani Iro. Jag hoppas kunna börja på den idag. Det är ett nytt mönster, så även om den inte ska sitta åt någonstans måste jag göra ett provplagg för att kolla att den inte är för trång över ryggen.

Sen blir det denna klänning i engelsk brodyr, men innan jag syr den tänkte jag göra nästa:

Den engelska brodyren är lite genomskinlig, så jag tänker sy en underklänning i detta tunna tyg i cupro (en slags viskos) som känns som siden.

Sen ska jag sy en limegön linneklänning. Det är ett nytt mönster, men jag har sytt flera andra klänningar från Tessuti och varit väldigt nöjd med dem. Det är intressant att det kan vara sån skillnad på olika mönster fast man tycker att de ser nästan likadana ut.