Ny asfalt på gatan

 Här på vår gata har det hänt spännande saker. Vi har fått nyasfalterat.

Först tog de bort den gamla kantstenen och sen asfalten.

 De höll på och jobbade medan vi var på semester på Gotland och när vi kom hem var allt klart.

Årets julafton

 

Nelly var på besök några dagar innan julafton och hjälpte till att klä granen. I närbild ses några av de viktigaste juldekorationerna. Självklart har man semlor och skrivmaskin i granen.

På julafton fick vi besök av familjen. Här ses Nora beundra granen tillsammans med faster och farbror.

Nedan är unga familjen Moen framför granen.

Nora funderar över att hon var liten som en kiwi förra julafton.

Dags för julmat. Nya inslag, brysselkålsgratäng och frestelser med kapris och soltorkad tomat, uppskattades, liksom traditionella rätter som sill, revbensspjäll och lättgravad lax. Efter en andra omgång senare på kvällen hade mycket gått åt. De sista resterna kommer nog att ätas idag och inget kommer att behöva slängas, mycket positivt!

Nora skulle varit tomte i år, men hon sov när paketen delades ut. Fia och Nelly delade ut klapparna istället.

Efteråt spelade vi Hitster, ett roligt spel där man fick höra låtar och skulle gissa vilket år de kom, för bonus även artist och låttitel.

Nya ögon

 Jag har skaffat nya ögon, eller åtminstone en del av dem är nya då jag har bytt ut mina stela, gamla linser mot konstgjorda trifokala sådana. Det är nog bättre än de gamla som bara tycktes ha ett fokus kvar.

Det hela hände i onsdags i förra veckan då jag åkte till Stockholm för operationen.

Här är jag i väntrummet, för sista gången i läsglasögon.

Och här är jag precis efter operationen med en ny, klar blick men ännu ganska suddig syn. Direkt efter operationen gick det bra att läsa liten text på nära håll. Längre än 3-4 meter bort var allt suddigt. 

Det är ju mycket bättre nu. Det är fortfarande lite suddigt i kanten på synfältet och kan även vara jobbigt med ljus som kommer från sidan då det flimrar. Inte konstigt. Hjärnan måste lära sig ett nytt sätt att se på och lära sig att tolka den här nya informationen och vad den ska bortse från.

Ögats lins är lite gultonad och gulnar än mer när den åldras. Den konstgjorda linsen är också gul för att efterlikna ögats lins. Jag upplever inte att färger är väldigt annorlunda, men de är lite mindre gula, så jag tycker de känns lite klarare nu.

Nu kan jag slänga de här. Jag har lagt undan dem eftersom jag fick information om att man kan behöva terminalglasögon även efter linsbytet. Innan man bestämmer sig för det ska man försöka utan glasögon i ett halvår för att ge ögonen tid att hitta rätt fokus. Jag tycker nu att det känns som att jag inte kommer att behöva några glasögon, men vi får väl se. 

En sak de kan vara bra för är när man behöver se något riktigt litet som man inte ser bra på 40 centimeters avstånd.

Idag var det förresten årets hängsängspremiär. Det var inte särskilt varmt, 10-12 grader, men som ni ser är våren med blommor och grönska på gång.

Hälsning från sjuksängen

Jaha, idag är det den märkliga kombinationen midsommar och årets hittills finaste dag.

Men jag kan inte njuta av det för jag är gôr-sjuk. Jag anade att det skulle komma, för männen i familjen ligger lite före mig. I dag är det nästan uteslutande vila och sängläge som gäller för mig.

Jag hann ändå jobba den här veckan och det var väl bra. Nu har jag lite semester. Sen har jag 17 arbetsdagar kvar på mitt gamla jobb. Efter nästan 18 år ska jag byta!

Nytt rekord!

 Idag tog det mig 7 timmar att resa till och från jobbet. Det tar ett tag även i vanliga fall: cirka 2 1/2 timme. Det blev alltså lite mer idag. Jag klagar inte, saker händer och för det mesta funkar tågen bra, bara inte just idag. På väg till jobbet var det flera växelfel och därför bestämde trafikledningen att tåget jag satt på skulle vända i Anneberg. Lokföraren hade bönat och bett om att få fortsätta då det var -10 idag och Anneberg inte har någon vänthall, men han fick nej. Han tipsade oss om att gå av i Mölndal vilket jag gjorde. Någon timme senare kom nästa tåg och det gick bra ända till strax före Hede där jag går av. Tåget stannade då spåret var strömlöst. Efter någon timme blev vi evakuerade till ett Öresundståg. Det innebar stora kliv av och på tågen och en resa till Kungsbacka då det tåget inte stannar i Hede. Så till sist en halvtimmes promenad till jobbet, total restid 4 1/2 timme. Hem tog det lite tid då det var enspårigt och tågkö. 

Tror inte att det här tåget någonsin råkar ut för växelfel.

Semester nummer 1!

 Nu har jag semester i två veckor och tydligen vet kroppen det för jag känner mig himla trött. Men, jag tänker inte gå och lägga mig än för det. Först tänker jag sitta i soffan och sticka och titta på finalen av "Hela England bakar". Till det ska jag dricka Coca Cola.

Reklam från 1959

 Jag tog ett glas mousserande förut och man vill ju inte bli full som en fjäril. Det är mitt nya uttryck efter att ha sett på "Djurparkens hemligheter". Stora fjärilar äter frukt och helst frukt som har ruttnat och jäst lite. Det gör att de blir kraftigt berusade. De kan sitta på en frukt lite snett och inte göra något i timmar. På den vecka de har på sig har de svårt att genomföra sin viktigaste uppgift. Hanen flyger efter fel fjärilar och när han ska para sig vet han inte vad som är upp eller ner. Honan kan missa och lägga äggen på fel växt så att larverna inte har något att äta när de kläcks. Så... full som en fjäril.'

Fulla fjärilar vi såg i Kanada.

Vi har lyft mer än 2 1/2 ton

 Och då menar jag per person.

När man läser här i bloggen kan man tro att allt är sömnad och glamour, men emellanåt är det också hårt jobb. I dag har vi hämtat murblocken som ska bli nya väggar i vår källare. Ja, så jobbar vi: andra river alla sina väggar, vi sätter upp nya.

Det är 100 block, som väger 13 kilo styck, och 2 balkar på 30 kilo styck. Vi behövde plocka dem från pallarna och lasta dem i en släpkärra i två omgångar för att lasten inte skulle bli för tung i ett obromsat släp. 

Sen fick vi ju också lasta av dem här hemma. Sven tog dem till/från släpvagnen. Jag tog dem från pallen där och staplade dem i träningsrummet (just nu utgrävningen) hemma. Så vi har ju båda lyft alla block två gånger. Jag känner mig ganska trött i bicepsmusklerna (och resten av kroppen). 

Sen förtjänade man verkligen en semla!

Morgonpromenad

På en morgonpromenad i närområdet kan man få se olika djur. Den här hackspetten satt först så still att vi inte trodde att den var riktig.

 Man kan också få se historiska och kulturellt viktiga platser som numera är förstörda. Här har vi offerstenen i sitt nuvarande skick, se ovan för att se hur den hade det förr.

Och så kan man hitta utsiktsplatser där man kan få se mer eller mindre vackra vyer. Som en del av både Göteborg och Partille på en gång.

1500 dagar som tatuerad

 I dag var det 1500 dagar sen jag skaffade min första tatuering.

Oj, vad många dagar tänker ni. För att få lite perspektiv på saker och ting kan jag också berätta att idag har jag totalt levt i 18657 dagar. 

Hur många tatueringar jag har kan jag inte tala om, för jag förstår inte hur man räknar dem. Vissa är jättestora, andra är små, vissa hör ihop, så jag kan inte svara på den frågan. 

Det är också svårt att välja ut favoriter. Alla är bra på sitt sätt!

Här är iallafall alla tatueringar med namn:

Men jag har ju mycket annat också, som bär och blommor:

Sen finns det annat, som sybehör, också.

Ja, det är mycket. Är jag klar nu?

Haha, nej!

Det var ett tag sen jag tatuerade mig nu och det dröjer nog ett tag till. (Jag väntar nog tills jag är vaccinerad eller åtminstone till våren, det som kommer först.)

Jag har en massa plats kvar och en massa idéer också!

Fia får ett julbad

Ett julbad, tänker ni, är det inte lite lång tid fram till jul ännu för det? Då får ni tänka på att Fia inte har badat sen i juni 2018 och inte då heller!

 

Hon var lite tveksam. Ska jag i den där där stora bassängen?

 

Sen visade det sig att det var riktigt skönt att flyta runt där!

 

Dags att få tvätta av sig!

Ren och fin!

Äntligen fredag!

Och det kan jag säga på riktigt eftersom det nu är första veckan efter semestern och jag sitter här och är ledig efter en jämförelsevis ganska lugn arbetsvecka (=ganska stressigt och uttröttande).

I dag planerar jag att vara mest i syrummet. Sommarsömnaden är klar och nu har jag en massa roliga klänningsplaner för hösten.

Reklam från 1902

Första semesterdagen

I dag, min första officiella semesterdag, var Sven snäll och tog med mig ut på en utflykt. Vi åkte till Öjersjö återvinningscentral. Två gånger till och med!

Först slängde vi kartonger, brännbart skräp, betongrester, kakel och vår gamla diskmaskin som vi plötsligt, men ändå inte helt oväntat, fick byta i förra veckan.

 Andra turen var för ris och annat trädgårdsavfall. Det kom några droppar regn, men någon riktig skur kom det inte förrän vi var hemma igen, så vi slapp i alla fall slänga sopor i regn.

Efteråt fick jag min belöning:

En katastrofal händelse i hushållet

I dag tog vår Coca-Cola slut. Familjemedlemmar har frågat mig hur jag kunde låta det gå så här långt? Jag vet inte. Ett socialt experiment? Ett försök att öka alkoholkonsumtionen? Ren nonchalans? Vi lär aldrig få veta...

Här har vi en som tänker på att fylla på lagret. Vet inte året, men det ser ut som 50-tal.

Äntligen fredag!

Jag har hållit mig inne, vilket var skönt eftersom det regnar.

Här inne har jag jobbat, tränat och tvättat och snart ska jag sy.

Igår köpte jag en sak jag verkligen behövde, nämligen ett nytt gosedjur. Här är glamugglan:

Och för att det är fredag:

Stor stormdramatik

Det blåser en hel del ute idag. Jag satt i TV-soffan och såg att något blåste förbi. Jag trodde att ett träd hade tappat en större gren, men det visade sig vara ett helt träd som blåst ner.

Grannen ringde räddningstjänsten (ringer man 112 då? Det känns lite överdrivet) och snart kom en blinkande brandbil.

De hade en motorsåg (naturligtvis) och en dryg halvtimme efter att trädet föll var det ur vägen igen.

Allt var väldigt spännande, faktiskt mer spännande än i vintras när saltbilen åkte förbi. Träden föll så att absolut inget annat än trädet självt blev skadat. Det i sig är tråkigt, för det var en av de fina asparna här utanför.

Vårt hus, fast mindre

 I dag hittade jag vårt hus utanför vårt hus!
Jag vet inte vem som har lämnat det här och det fanns inte med någon lapp eller så. Enda ledtråden är att det var daterat till 1973 på undersidan. Huset är byggt 1974, så någon började kanske med att bygga en liten modell efter ritningen.

 Här har vi framsidan med ytterdörr och garageport. Balkongen har någon byggt ut vid ett senare tillfälle och garageporten har vi bytt.

 Här har vi några av sovrumsfönstren bland annat med tidstypiska bilder från 70-talet för att visa vad som händer där inne. Ett lejon i vårt sovrum?

 Här ser vi ena gaveln. Den är numera täckt med vildvin.

Här ser man baksidan på huset och lite av baksidan på det stora huset också. Trappan upp är inte sådär svängd och tjusig som på modellen.

Så har vi en gavel till med fönster in till vardagsrummet och soptunnedörren som numera är igenmurad.

Ja, det var verkligen en oväntad present!