Inför Eurovision

 På tisdag är det dags för första semifinalen, så det är hög tid att prata om årets bidrag i Eurovisionsschlagerfestivalen. Det är inte ett lika bra år som förra året. I år finns det nog ingen låt som jag kommer att välja att lyssna på i något annat sammanhang. När man släppt det och tagit på sig eurovisionsöronen finns det ändå en hel del bra.

Först och främst Sverige. Jag minns inte när Sverige sist hade en så värdig vinnare (inte när vi vann sist, för vinsten borde då ha gått till Kärrijä från Finland). Och ett stort plus att de sjunger på svenska. Det har inte hänt sen 1998. Året därefter fick alla länder sjunga på vilket språk de ville och då sjöng Charlotte Perelli "Take Me To Your Heaven (en låt jag aldrig gillat).

Tyskland är också bra tycker jag.

 

Av de stora, finalklara länderna är även Spanien bra.

 

Även Belgien är bra. Någon sa att det lät som en schlager med EDM-komp, men det är väl det som är bra med den.

San Marino är också bra. Kul om det lilla landet vinner! De har skickat en låt med en av snubbarna i Eiffel 65 som gjorde Blue (Da Ba Dee). Den handlar om Italien och var tydligen först signaturmelodi på San Remo-festivalen, som är Italiens uttagning.

Jag gillar även Luxemburg. Först undrade jag varför de skickade ett så "gammeldags" eurovisionsbidrag, men nu tycker jag att det är lite kul.

Luxemburgs sång handlar om deras bidrag för 60 år sen, väldigt meta. Då skickade de den här klassikern med France Gall.

Trots att det inte finns några låtar som platsar på någon av mina vanliga spellistor är det mesta lyssningsbart. Undantagen som jag kommer på nu är Georgien (etno med obehaglig bossa-vibb), Litauen (gammelrock, som en kass låt av U2) och och Slovenien (obehagligt smörigt och för personligt om sångarens fru som inte dog). Usch! Ni får tro mig på mitt ord för jag kommer inte att länka till dem här.

Årets Spotify Wrapped

Inga överraskningar här, det ser ut ungefär som förra året. Min toppartist är välförtjänt Erasure. Tänk om jag vetat det 1984, att jag 40 år senare inte längre skulle lyssna särskilt mycket på Depeche Mode men att Erasure skulle hålla i alla år. 

Annars har det tydligen blivit mycket Eurovision i år. Hela top 5 är därifrån. Det måste vara för att jag lyssnade mycket på dem just runt maj i år. Jag var förvånad att inte Falling Forever med Dua Lipa (längst ner i detta inlägg) kom på typ tredje plats här.

Cream Tea och hemresa

Efter vår promenad gick vi till George Street Tea Room för att få lite te och scones. Jag hade valt det stället eftersom jag googlat fram att de hade "Cream Tea". Alltså, jag kan väl inte semestra på de brittiska öarna utan detta? Jag visste ju inte i förväg vilken pärla jag hittat.  Det var en liten lokal med 5 bord. När vi kom var två bord lediga men reserverade. Turligt nog hade vi en dryg halvtimme på oss tills de bokade gästerna skulle komma.

Lokalen var målad i en fin, syrenlila färg och mysigt inredd. Terummet drevs av ett trevligt par, Mark och Craig. Jag har snott en bild av dem från Tripadvisor:

Vi fick varsin kanna te. Jag fick frågan vilken jag ville ha och sa att jag ville ha "the orange" och fick veta att den var "tangerine"!
Vi fick också timglas så vi skulle veta när teet dragit klart.

Man fick en stor scone var och, i sammanhanget, rejäla byttor med jordgubbsmarmelad och clotted cream samt ett löfte om påfyllning vid behov. Det behövdes inte trots att jag lassade på så mycket jag kunde.

Strax efter två var det dags att börja den långa resan hem. De från Stockholm hade fått åka redan 6 på morgonen och hade missat den här fina dagen i Perth, stackarna.

Här lämnar vi Edinburgh.

Det har varit en fantastisk resa. Ett tag satt jag på planet och faktisk grät över hur fantastisk resan var. Jag kan väl skylla på att vi då varit på väg i åtta timmar, jag satt och tittade på en solnedgång från luften och lyssnade på den här låten som är min favoritlåt just nu:

Ghosts Again

Helt fantastiskt! Depeche Mode har gått tillbaka till sina rötter och deras nya låt är en enkel, liten synt-låt. Borta är det rockiga och hårda som jag aldrig gillade. Så fint! 

(Lägg särskilt märke till den blippande syntslingan som kommer in vid 2.30.)

 

Det är en liten visa som handlar om att döden är oundviklig. Gubbarna i bandet är ju fyllda 60 nu och en av medlemmarna dog förra året.

Den här comebacken får mig att minnas Katarina för nästan 40 år sen som älskade "Depeche" och lyssnade på många av deras låtar om och om igen. 

Det var ju andra tider, inget internet och sånt. När det kom en ny skiva fick man bege sig till skivaffären. Kanske hade man hört på Tracks (topplista på radion) eller läst i Okej (musiktidning) att det kommit något nytt. Sen gick jag hem och spelade in skivan på ett kassettband. Man ville ju inte slita för mycket på vinylen. Den här låten lyssnade jag på flera gånger i rad. Ja, man fick ju spola tillbaka mellan varje lyssning då.

Här är jag på den tiden (lägg märke till idolbilden på anslagstavlan i bakgrunden).

Det här var ett par månader innan jag klippte mig och färgade håret.

När man vet om dem kan man ana de ljusa slingorna bak på ryggen. Frisören behöll några av längderna och blekte dem. Tröjan i mohair har min mamma stickat. Den stickades på tvären och hade fladdermusärmar enligt den tidens mode.

 

Sen blev det så här. Här kan man säga att de långa, ljusa slingorna är i luggen istället.

 

a-ha

 Idag var Sven och jag på konsert. Det var inte igår kan man säga. Vi var och såg a-ha på Partille arena. Anledningen till detta var att vi för ett par månader sen åkte förbi en reklamskylt på motorvägen och så tänkte jag att Morten sjunger ju himla bra, det kan vara värt att se dem live. Till skillnad från 1985, då de hade sitt genombrott, var det bara att ta fram mobilen och köpa biljetter.

Det var trevligt. De flesta i publiken var naturligtvis i vår ålder, precis som bandmedlemmarna (nja, de är 8-10 år äldre än jag). Konserten skulle börja runt 20.00. Det var inte som i ungdomen när man kunde få vänta en timme eller mer. På slaget åtta började det. Sen höll de på i 45 minuter och sen blev det kisspaus. Rimligt. Sen körde de trekvart till och sen tackade de för sig utan att ha spelat "the sun always shines on TV" och "Take on me". Ja, naturligtvis kom de tillbaka. Gubben kan verkligen fortfarande sjunga, även de högsta tonerna i "Take on me" sitter än.
Utöver musiken hade jag behållning av filmerna de visade bakom. Mycket estetiskt tilltalande.

Årets musiksammanfattning

 Ja, nu är det den här tiden i slutet på året då man ska sammanfatta året som gått. Jag ägnar mig inte så mycket åt det i allmänhet, men musikåret sammanfattar Spotify åt mig. I år blev det så här: 

Tydligen har jag?/lyssnar jag på? en rosa-gul ljudaura. Vem visste?
Och tydligen har jag lyssnat på 99 olika genrer. Det var det nog bara Spotify som visste. Om man tittar på topp 5 är alla som finns med där typ samma genre, så man kan ju undra om det finns 94 varianter till av EDM (Electronic Dance Music).

Här är en bra låt från årets favoritartist:

Musikåret

 Här har vi årets Spotify-summering. Topplistan (både låtar och artister) är lite slumpmässig beroende på vilka låtar som oftast dykt upp när jag slumpmässigt spelat min spellista "Play hard & stämningsfullt".
De två första är dock avsiktliga. "House phone" är en house-låt som i mina ögon har fått en hemtelefon att gå till något omodernt till något riktigt coolt. "Gå förbi" är den ultimata påsklåten som jag har sjungit på hela året.

En cool house-låt som hängt med hela året

De är så roliga på Spotify. Jag ska tydligen ha lyssnat på hundratals olika genrer i år. Man ser den stora variationen redan på topplistan... Undrar vad det är för skillnad på House och Electro house och på Dance Pop och EDM?

Jaja, ett bra musikår har det hur som helst varit med en massa bra både ny och gammal musik.

Inför Sveriges 12:a

I år är ju Eurovision inställt på grund av corona. Då är det närmaste vi kommer programmet Sveriges 12:a som sänds i kväll. Det är den programidén man hade kunnat tro att Nederländerna skulle köra med, alltså att man får se ländernas officiella videos och rösta. Nu blir det inte så. Kanske för att Nederländerna ska köra arrangemanget nästa år och vad skulle man då gjort med årets vinnarland? Nu får vi ändå ha en inofficiell omröstning i Sverige.

I år finns det inte med någon låt som jag tror kommer att hamna på min låtlista "Bra låtar", men här är ändå hushållets favoriter:

Här är Ryssland med en fjantigt underhållande video och en låt som inte är lysande men "catchy":

Och här har vi Island. Här väljer jag att visa den virala videon istället för liveframträdandet som Island valt och som är det vi kommer att få se i kväll. De är härligt nördiga och har roliga instrument. Låten är "smooth", men egentligen inte i min smak. Jag trodde först, utifrån instrument och utseende att jag skulle få höra en synth-låt, men det blev det inte.

Nu kommer Litauen, ännu en lustig låt. Den bästa i den genren, tycker jag. Man måste ju lära sig dansen!

Nästa är Italien. Jag  har en svaghet för män som sjunger med i det ljusa registret.

Sen gillade jag Malta också. Härlig brittisk feeling som jag älskar!

Alla dessa våra favoriter har kommit med i den Svenska "finalen". Sen gillade vi Nordmakedonien också, som inte har gått vidare.

Denna lista har Jag, Nelly och Markus kommit fram till genom att kolla igenom ländernas officiella videos. Sen, när jag lyssnade på låtarna i hörlurar, har jag kommit på att jag också gillar nederländerna. Den känns som en ballad av Depeche Mode från tidigt 90-tal:

Just det ja, nytt år!

Här har vi en nyårshälsning för det nya året (typ):

Jag antar att hon flyger baklänges?

Själv går jag in i det nya året med en känsla av lättnad. Jag ägnade slutet av det gamla året till att skriva en uppsats (jag går en kurs på universitetet). Nu är jag klar och kanske var det den sista uppsatsen jag någonsin kommer att skriva.
Annars känns allt jämnt och bra. Jag är 50 och det är 2020.
Nu är det ju den tiden då man ska se tillbaka, den här gången på ett helt decennium, och så ska man blicka framåt. Jag har ingen som helst lust att göra vare sig det ena eller andra. Carpe diem, säger jag.

Men en sak ser jag tillbaka på, bara för att Spotify hjälper mig. Här har vi året och årtiondet i musik:

Om ni undrar varför musiklyssnandet minskat det två senaste åren, kan jag informera om att det beror på poddar. Nu lyssnar jag även på prat.
Nedan en sammanställning av musikgenrer jag lyssnar på. Spotify menar att jag inte låter ett sound definiera mig, men allt detta är ju typ samma sak.

Vilka låtar är det som gäller i morgon, nu då?

Jo det är de här:
Island vet vi ju redan.
Norge är också bra. Det är den låten som får fötterna att röra sig mest i TV-soffan.

Sen gillar jag Azerbaijan också. Den är här:

Så nu är det bara att ladda inför morgondagens final och heja på Sverige, förstås!

Dags att förbereda sig inför Eurovision!

Första semifinalen är 14 maj, så förberedelserna bör ju vara i full gång nu. Tyvärr har ju TV slutat sända "Inför eurovision", men det ordnar sig, för man kan lyssna på Schlagerprofilernas podd!

Jag får nog återkomma med andra bra låtar när jag har lyssnat lite mer, men vilken som är bästa låten och även kan vara vinnarlåten (Jag säger bara: Lordi) står helt klart.
Det är Hatari från Island med Hatrið mun sigra (som betyder hatet ska segra). Och jag är helt seriös när jag säger att den är bäst. Det är en rå industrisyntlåt som låter som något jag hade kunnat lyssna på 1985. Den är också schalgeranpassad då den har en tonartshöjning som en riktig schlager! Videon är också "trevlig".

Jag har också spanat in lite trender:

Dansare från Azerbaijan

En trend är pärlor. Lite svårt att se, men Greklands Katerina Duska, på bilden ovan, har pärlor på sidorna av fingrarna.

Greklands video är ju också konstig och konstiga videor/framträdanden är också en trend, eller så kanske det är varje år?

Bilderna under är från Maltas bidrag: Chameleon med Michaela.

Här är årets besvikelse: Australien. De brukar skicka ganska bra låter, men denna är bara ett mystiskt hopkok. Dansaren på fjäderpinnen är dock rolig.

Portugiser tycks ha mycket underlig musiksmak. Deras låt ska vara enhälligt vald av tittare och jury. Jag vet inte ens om det är musik, men även här är dansaren väldigt underhållande.

Gott nytt år!

Den enda återblicken på förra året jag tänker göra är Spotifys årliga sammanställning av mitt musiklyssnande.

Så här många minuter har jag lyssnat på Spotify i år. Trots att toppartisterna är desamma som förra året har genrerna jag lyssnar på ändrat sig/bytt namn. Det enda i denna lista som jag kan identifiera mig med är det översta.

Jag är mer än dubbelt så alternativ som normala människor, men det var ju ingen överraskning

.

I kväll är det dags!

Finalen i Eurovision naturligtvis!
I år vinner Frankrike:

Annars är denna från Ukraina också en av mina favoriter, men jag tror inte att den vinner:

Sen gillar jag Schweiz också, men den gick inte till final:

Musikåret 2017

Spotify har som vanligt hjälpt mig att summera musikåret. I summeringen av musikåret 2016 förutspådde jag att 2017 skulle se ungefär likadant ut och det har det väl gjort.

Jag har lyssnat några minuter mindre på Spotify, men väldigt mycket mer på Musikguiden i P3, så det totala musiklyssnandet har ökat.

Favoritgenrerna har bytt namn sen förra året. Som vanligt vet jag inte riktigt vad de betyder, har aldrig hört talas om moombahton förut, men tydligen tycker jag att det är bra. Bland favoritlåtar är de tre första självvalda medan de två sista bara har dykt upp ovanligt mycket på min spellista.

Omogen musiksmak har jag, men det visste jag ju redan.

Eurovision-veckan!

Nu är det dags för Eurovision igen. Nelly och jag kommer inte att vara på plats i Ukraina. Fattar ni hur många tatueringstimmar det skulle kosta?!? SVT har lagt ner det fina programmet inför Eurovision, så därför har jag fått kolla igenom bidragen på egen hand. Här är mina favoriter:

Allra, allra bäst är Norge. Första gången jag lyssnade på den tyckte jag att den var ganska standard, men nu bara älskar jag den. Älskar sticket som är en fin kontrast.

Att jag gillar Estlands bidrag beror nog på en viss retrokänsla.

Makedoniens bidrag har också något visst.

Australien bidrar med en fin ballad framförd av en fin sångare.

Irlands ballad är ganska standardtråkig, tycker jag, men jag älskar sångarens klara röst.

Rumänien har ju alltid väldigt underliga bidrag och i år tar de pris i underlig genrekombination. Joddling och rap är stilar det brukar gå riktigt dåligt för i Eurovision och alla vet ju att två minus blir plus!

Italien är en av de vinnartippade bidragen i år. Den är helt okej, tycker jag, och lätt att få på hjärnan. Jag funderar på att rösta på den i hopp om att finalen blir i Italien nästa år. Då kan Nelly och jag åka dit! Sist Italien vann var 1990. Är ni intresserade av den låten får ni googla. Det gjorde jag och den låten har inte lämnat några spår hos mig.

Musikåret 2016

Så här summerar Spotify mitt år:

Jag har lyssnat på musik så här mycket:
Det är lite mindre än förra året.
Märkligt, tycker jag. Det känns som att jag snarare har lyssnat mer.

Dessa genrer har jag lyssnat mest på. Det är exakt samma som förra året, fast 4:an och 5:an har bytt plats. Den här uppdelningen är helt ointressant, för allt är typ samma. Inte ens spotify kan egentligen skilja dem åt.

Dessa artister lyssnade jag mest på.

Jag förutspår att musikåret 2017 kommer att se ungefär likadant ut!

Eurovisionsresa

I fredags tog Nelly och jag tåget till Stockholm för att få se Eurovision. Inte den TV-sända finalen. Det var både för dyrt och för svårt att få plats. Vi var på "the jury final" som gick kvällen innan och förutom resultatet i omröstningen gick till precis som finalen. Det var svårt att få biljetter dit också. När de först släppte biljetter fick jag inga för de sålde slut på en kvart. Sen släppte de fler några veckor senare och då lyckades jag!

Vi kom fram till Stockholm vid lunchtid och började med att ta oss till Söder för lite shopping och ett besök på ett typiskt hippt söderfik med goda grejer och trevlig, men sunkig miljö (man fick gå igenom köket för att komma till toaletten. Är det ens lagligt?).

Sen tog vi oss till en ganska mycket tjusigare miljö på Grand hôtel för afternoon tea.
Allt var väldigt gott (fattas bara för 450:-/person...). Om man ska anmärka på något alls skulle det vara att det dröjde lite för länge innan jag fick påfyllning av teet.

 Sen gick vi och checkade in på vårt hotell som kändes perfekt i detta sammanhang. Det låg i källaren under en restaurang/bar och en delikatessaffär.

På väg mot rummet. Här nere var det tyst, trots musiken i baren ovanför.
Rummet var fönsterlöst, litet, men fint. Badrummet var bakom en vägg av frostat glas med en skjutdörr. Belysningen var så avancerad att vi inte riktigt lärde oss hur man tände och släkte. Jag slängde ner en kudde på golvet när vi lagt oss sen. Då tändes en belysning under sängen.
Frukosten var jättebra.

Tittarnas etta: Ryssland

 Så var det då dags. De värdelösa bilderna här bredvid har jag med för att visa att jag minsann var där och kunde ta bilder med min egen mobil.

Vi hade platser på sidan av scenen, men långt ner. Om hela evenemanget och upplevelsen kan jag bara säga WOW!!! Det var fantastiskt. Betyget blir 10/10.
Alla artister var ännu bättre live. Ljudet var precis lagom högt. Scenen var lysande (på två sätt).  

Vinnaren: Ukraina

Programledarna var superproffsiga. Publiken var entusiastisk. Det var roligt att se det som händer "bakom kulisserna": kameror som åker runt. Kameramän som går upp på scen och filmar. Scenarbetare som kröp runt och flyttade på saker, bland annat lyfte de ner Australiens sångerska från podiet hon satt på i början av sången.



Det var så roligt att jag funderar på om jag ska bli en så´n som går på Eurovision varje år, men jag tror att en viktig del i upplevelsen var att det var på hemmaplan, att det var ett svenskt arrangemang med programledare man känner till, skämt man förstår, en stad man känner sig hemma i (jag är glad att det inte var i Göteborg så att det ändå blev en liten semesterresa runt det hela). Så vi får se om det blir någon Ukraina-resa nästa år...

Det var inte fel låt som vann, men...

... inte den jag röstade på. Här är vinnaren:

Här är min personliga favorit, men inte en låt jag trodde skulle vinna:

Här är den jag hoppades skulle vinna. Bra låt och så kul om Australien vann Eurovision!

Den här var bäst live. Sån't tryck!

Mitt musikår

Det här är väl inte så intressant för någon annan, men eftersom jag själv är en stor andel av mina bloggläsare kommer här en sammanfattning av mitt musikår. Ovan listas de genrer jag lyssnat mest på. Tänk att jag är så förtjust i complextro. Jag visste inte ens att det fanns förrän nu. Allting är typ dubstep.

Utöver Spotify har jag lyssnat en del på egen musik också, men det är inte så mycket jämfört med de 1213 timmar eller 51 dagar som Spotify varit på. Min populäraste artist var inte en dubstep-artist. Hans stil är mer northern soul (vet inte vad de kallar det på Spotify. De verkar ha enormt många och därmed smala musikstilar). Och min populäraste låt var en 80-talsretro, förlorare i melodifestivalen. Jag lyssnade på den 85 gånger. En dag lyssnade jag på den 7 gånger...
Min näst populäraste låt som jag lyssnade på 74 gånger är den här: (SÅ bra, tycker jag. Vet inte varför.)

Rätt låt vann!!!

Jättekul att Sverige vann!
Bra låt också. Inte den jag tyckte var allra bäst, men klart bättre än Ryssland och Italien.
Mina favoriter var annars Slovenien, och Australien, som också fick Sveriges 12-poängare!