Helgens insats

Jag känner mig väldigt nöjd över att ha städat balkongen. Jag har såpskurat bord och golv. Golvet var så algigt och mossigt att det kändes ungefär som att vara någonstans i skogen och försöka städa där. Jag hade glädje av yogan vid denna aktivitet eftersom jag knäskurade, eller snarare hukskurade, golvet och det var inga problem.

Isaks nya rum

Nu är alla saker på plats i Isaks rum.
Först några bilder som visar hur det såg ut före. Som ni kan se var det dekorerat med tänkvärda väggcitat.

Efter målning, tapetsering, möblering och styling ser det ut så här:

Här är den glada rumsinnehavaren. På bilden nedan ses hans inneboende. Det är Ljushuvudet, Brutus och House.

Markus har också fått ett nytt rum.

En ganska lugn vecka

Det här har varit en hemmavecka till stora delar. Med 39 graders feber på söndagskvällen kändes det som ett klokt beslut. Sen hade jag ett par dagar när aktiviteter som rita i sin målarbok, sticka, sitta upp... kändes som lite för jobbiga.
På onsdagen gick jag till jobbet. Inte för att jag var frisk då, utan för att jag hade en föräldragrupp (föräldrar till barn/ungdomar med autism). Faktiskt det absolut enda som skulle ha fått mig att gå till jobbet under dessa omständigheter. Jag tror ändå att det gick ganska bra och efter det har jag återgått till sjukstugan här hemma som också befolkas av flertalet andra medlemmar i hushållet.
Min plan för dagen är att promenera till affären. Kroppen blir inte glad av detta stillasittande livet och behöver rastas lite.

Vårtecken i trädgården

Nu har det varit fredag

Det är inte bara fredag utan också mars:

I dag har jag jobbat lite hemma (administrativa uppgifter, inte praktiskt patientarbete).
Sen tänkte jag yoga lite hemma, men det gick sådär. Jag skulle inte säga att jag är direkt sjuk, men jag har ingen ork alls och minsta ansträngning får pulsen att öka ordentligt.
Sen blev det handling, matlagning, matätning och TV-kväll med Nelly och "Hela England bakar". Och nu är det läggdags.

Dagens middag

I dag skulle det bli kinesiska fläsktärningar. En klassisk rätt i detta hushåll som varken innehåller fläsk eller är kinesisk. En kinesisk ingrediens innehåller den ändå: soja. Den var slut upptäckte jag när jag plockat fram allt annat.
Okej, till plan B: pannkakor.Vi har bacon till, så jag började med att plocka fram dem ur sina förpackningar, sen tog jag fram smör, ägg, mätte upp mjöl och salt... och upptäckte att vi inte hade någon mjölk.
Okej, till plan C: Tacopaj. Och det blev det faktiskt!

Afternoon tea på Dorsia

I går såg vädret ut så här:
Det ser ut som snö, men var slask i ett decimetertjockt lager. Som tur är har det försvunnit igen.

 I dag träffade jag Nelly på Afternoon tea. Vi har som långsiktigt projekt att prova alla ställen i Göteborg som har afternoon tea på menyn. Dorsia har en exklusiv variant i en fin miljö vilket vi uppskattar. De hade också väldigt gott te som man utan problem fick mer av vid behov. Det är ju ett minimikrav.
Det inleddes med snittar, en väldigt god liten prästostmuffin och lika goda scones med lemon curd, marmelad och färskost (det gick bra, men varför inte clotted cream?)
Sen var det dessertfatet och en liten kula kokospassionsglass.

De olika sötsakerna

Nelly dricker te, hon valde vildhallon.

En spegelbild från damrummet

Göteborgsvitsar

Lättar upp tisdagsstämningen lite:

Söndagsrapport

Detta hände igår:
Efter frukost och lite hastig dammsugning etc. åkte vi till Mio för att kolla lite.

Sen åkte vi till Hindås och hälsade på mina föräldrar. Vi hade med oss en tårta från Cederleufs som var god och lättäten:

På vägen hem stannade vi till vid Kvarnfallen i Risbohults naturreservat. Det är en del av Mölndalsån som forsar bara några meter från vägen, så det var en lagom promenad, kan man säga!

Isak försöker putta sin bror utför stupet. Sven intresserar sig inte nämnvärt för detta.

 Hemma igen hann jag med lite yoga och matlagning. Sen fastnade jag för länge framför TV:n och såg bland annat min favoritdeckare Shetland. Den har allt: fin dialekt, fascinerande miljöer och bra story.

Semmelkampen

Sent på fettisdagens kväll skickade Isak ut Sven för att köpa semlor. Han åkte först till ICA Vallhamra där de stolt skyltade om att de hade alla sorters semlor. Det var en lögn. Han åkte sen till Allum. Cederleufs hade hunnit stänga och på ICA Maxi gick folk desperat runt och letade efter semlor. Men det var Sven som hittade och tog den sista semlan, och det var en stor semla!
Framför honom i kassakön så var det några som skulle köpa pågens semmelbullar, mandelmassa och spraygrädde. De såg ganska nöjda ut. Bakom honom stod det en med två prinsessbakelser. Hon såg inte så nöjd ut. Nöjdast var förstås Sven!

Suffragette

Jag och Nelly har varit och sett filmen Suffragette. Som namnet antyder handlar den om de engelska kvinnornas kamp för rösträtt.
Filmen var klart sevärd, men inget att gå och se om man vill bli lite glad och upplyft. Näsduk rekommenderas!
Före filmen gick jag på massage. Jag har haft problem med min högra axel sen i somras och i mellandagarna gjorde jag äntligen slag i saken och gick till en massör ett par gånger. Nu har det blivit mycket bättre, men inte helt bra. Idag tog jag en annan massör då den jag gått till först var upptagen, så nu vet jag hur bra han var! Han hittade verkligen alla triggerpunkter och stela muskler och riktade in sin massage på de områden där det behövdes. Den jag gick till nu körde något slags standardprogram för rygg och nacke som mer var en sorts allmän knådning. Skönt, men inte lika verksamt för axeln.
Åter till filmen då. Huvudpersonen Maud Watts arbetar på ett tvätteri där har jobbat under omänskliga former sen hon var 7. Hennes mamma skållades till döds när hon var liten, chefen har förgripit sig på henne i många år, men nu när hon är 24, hittat andra, yngre flickor. Hon får kontakt med suffragetterna, först utan plan att bli en av dem.
Jag kommer nu att spoila filmens sorgligaste scen, så vill man inte läsa det ska man bläddra två bilder ner.

Mauds man accepterar inte att hon blivit suffragett, kastar ut henne och förvägrar henne att träffa sin son. Det har han laglig rätt att göra, för det är enbart männen som har vårdnaden av barnen. När sonen fyller år kommer Maud till sitt forna hem och ber att få träffa sin son. Mannen vill inte släppa in henne. Hon tränger sig in och i rummet står ett främmande par som har adopterat hennes son. Maken har adopterat bort honom då han inte klarade att ta hand om honom själv.  (Grät floder på bion, grät nästa dag när jag tänkte på scenen och gråter nu när jag skriver om den. Det var ju inte ens att maken var en ond människa. Han var i sin fulla rätt att göra som han gjorde.)

Filmen lämnar en bitter eftersmak på så sätt att fortfarande, drygt 100 år senare, har kvinnorna visserligen rösträtt i alla länder utom Saudiarabien, men så många kvinnor är fortfarande förtryckta. Så många män ser det som sin rätt att använda kvinnor för sina egna syften.

Grotesco

I lördags var jag och "barnen" och så Grotesco på Lisebergshallen. Sven vågade inte följa med, för han är rädd för Henrik Dorsin. Innan föreställningen bjöd Per Andersson mig på sprit ur sin fickplunta, men jag tackade nej.

Redan före föreställning spelas ett typiskt kulturprogram upp på scenen. De talar om pjäsen "Stackars Koppelman".
Sen ska föreställningen börja och vi som publik får vissa förhållningsorder. Vi får inte harkla oss, hosta eller på annat sätt störa föreställningen och vi får absolut inte skratta på fel ställe.
Sen börjar den seriösa pjäsen "Stackars Koppelman". Efter en stund dyker Per Andersson upp i ett golvur och publiken skrattar. Det var fel! Mannen i klockan var inte alls rolig, utan skulle symbolisera att den kvinnliga huvudpersonen var fast i tiden. Först skällde skådespelarna ut oss och sen fick vi höra Johan Rabeus röst när han berättade att de nu hade stängt alla dörrar och ventiler och att vi skulle straffas genom att kvävas till döds.
Sen är det tydligen så att när man är avsvimmad av syrebrist kan man uppleva det som att en grotesk revy spelas upp framför ens ögon. Jag såg en del bra sångnummer, skrattade åt Per Andersson som räknade upp allt man inte får skämta om (det mesta visade det sig. Glöm inte ananas!), roades av namn som Tjockis Alkislund som stödde Rädda Baren, tankesmedjan Tänktanken och försäkringsagenten Jävla Idiot.

I morgon är det bubbelplastens dag!

25 januari är Bubble Wrap Appreciation Day. Fråga mig inte varför...
Om man vill fira men inte har någon bubbelplast hemma, kan man smälla lite bubblor här. 

Äntligen fredag!!!

Det är fortfarande vitt ute. Väderprognosen visar plusgrader och regn nästa vecka, så vi får väl se hur det blir då...

I dag har jag jobbat lite, promenerat lite och handlat lite, yogat ganska mycket. Nu är det dags för Coca Cola och matlagning, men det blir inte korv utan fiskkakor.

Reklam från 1959

Snökaos

Att nu det här vackra, lugna landskapet ska anklagas för att vara kaos, men effekterna när folk ska ta sig fram som vanligt blir ju kaos.
I natt hade det snöat en del. Jag tog mig till bussen vid tio i sju som vanligt. Det var då ganska mycket snö och inte plogat än. Jag plöjde mig fram genom djupsnön på gatan.

Jag såg folk som försökte skotta fram sina bilar.
När jag kom fram till busshållplatsen visade det sig att alla bussar var inställda. Jag bestämde mig för att det var lika bra att gå hem igen och äta frukost och invänta besked om att bussarna skulle börja köra.

Så jag gick hem. Vi bor där bakom granen.
Jag åt ett kokt ägg, en ostsmörgås och en smörgås med saltkött och skivad leverpastej, vilket kan sägas vara en morgon-version av dyrlægens natmad. Så ringde jag jobbet och ställde in första besöket.
Vid halvnio gick jag tillbaka till hållplatsen, väntade någon halvtimme och sen kom det en buss. Jag hade fördelen att gå på på ändhållplatsen, så jag kunde bekvämt sitta och titta på de hopknödda människorna i mittgången som fick stå så i trekvart eller så när bussen sniglade sig fram på en igenkorkad motorväg. Sen kom jag fram till centralen 25 minuter innan (eller 5 minuter efter, då) tåget gick, men det gick, så jag var på jobbet vid elva. Så jag tycker ändå att det gick ganska smärtfritt.

Helgrapport

Det har varit en vit och kylig helg. Särskilt idag med -15 grader.

I går var vi och tränade som vanligt. Sen åt vi lunch hos Feskarbröderna. Det är en fiskaffär och ingen restaurang egentligen, men de har ett par bord och serverar fiskbiffar i sin affär. Jättegott!

Hamnkanal med is och snö.

Vi köpte med oss marulk hem och hade till middag. På eftermiddagen var Markus hos en kompis och Isak med. På kvällen var de tillbaka och Nelly och Axel kom också hit.

I dag gick jag och Sven en kylig promenad vid Jonsereds fabriker och Säveån. Kallt och vackert.

Granen åkte ut idag, men någon annan städning hann/orkade jag inte med. Det fick räcka med timmen det tog att plocka ner granpyntet och tiden det tog att städa akvariet.
Till efterrätt idag hade vi fruktsallad. Det är trevligt när man har en efterrätt!

Så sorgligt

Alan Rickman, en av mina absoluta favoritskådespelare har dött i dag. Mest älskad, tror jag, för sin roll som Severus Snape i Harry Potter-filmerna.

Det känns sorgesamt att tänka på att han aldrig kommer att bli så gammal och sitta där i sin gungstol.

Filt nummer 2 och filt nummer 3 är redan på gång

Här är min andra filt som är stickad med Cloud i fiskbensmönster. Det var ett så fint garn och så roligt mönster att jag redan har börjat med en till.

 Här syns mönstret i närbild. Man stickar hela tiden genom två maskor och lyfter den ena, så alla maskor stickas två gånger.

Nästa filt blir likadan, fast röd och lite, lite större.

Eldmästaren

Det är jag det. Vissa trodde aldrig att jag skulle få de här enorma vedträna att ta sig ordentligt, men skåda resultatet här:

Eldandet har just börjat

Det tar sig bra

Inte mycket kvar nu