Efter städning och avfärd, för att sen åka tillbaka och ta med det i kylen och åka igen, styrde vi mot Haväng, ett naturreservat på Skånes östkust. Att åka bil i Skåne är intressant, för det händer något hela tiden. Min teori är att det från början beror på det bördiga landskapet och att folk bosatt sig överallt och senare på turismen som gör att man kan smälla upp ett fik eller en butik var som helst och få kunder.
I Haväng stötte vi på Havängsdösen. Till skillnad från Ale stenar, som tros vara från yngre järnåldern, är den här från stenåldern: 5500 år gammal! Det här är en grav, man har hittat skelett.
Vi promenerade lite i området. Här har vi Verkaåns mynning:
Och här har vi Lindgrens länga:
Sen åkte vi till Kaffestugan Alunbruket. Van vid Skånes turisttäthet hade jag väntat mig ett fullpackat ställe, men det var väldigt lugnt. Vi åt en sillmacka som Sven tyckte var den bästa lunchen på hela semestern. Den var god, men vi har ju också lunchen på Louisiana och på Kåseberga fisk. När jag fick se smörgåsen med ett berg av sill var jag först lite tveksam, men sillen var väldigt mjäll och fin.
Nästa stopp innan Kalmar var Ronneby brunnspark. Det ska vara en av Sveriges finaste parker, men det var bara en park och vi är ju vana vid trädgårdar (Botaniska, trädgårdsföreningen, Norrviken, Sofiero).
I Kalmar pågick Kalmar stadsfest. Efter middagen på Ernestos gick vi istället hem till vårt rum på Kaptensvillan och satt på vår egen balkong.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar