Nämen, en ny klänning!

Det är är "Asteria dress"

Jag började på den för flera månader sen. Sen var det andra, mer lockande projekt, som tog över. Så den har legat i bitar i syrummet sen dess. Nu tog jag tag i det hela och sydde ihop den. Ett trevligt projekt.

Jag är nöjd, men tror inte att det kommer att bli en favorit. Den är bekväm då den har en ganska lös passform och knyts med ett band i ryggen. Trots det har jag andra klänningar som är betydligt bekvämare om man säger så. Det är ett fint tyg från Liberty Jag gillar färgerna och mönstret, men föredrar egentligen lite större mönster.

Nu när jag kollade upp mönstret kom jag på att det ju skulle vara en resår i ärmslutet. Originalmönstret har kort ärm, så jag tog ärmen till "Aisling blouse" av samma mönsterdesigner. Så kan det gå när man låter saker ligga i månader. Hela klänningen blev mycket roligare, men jag orkar inte ta om bilderna.

Jag vet inte om passformen är den bästa. Alla veck som blir i sidan på överdelen, beror de på tyget eller är klänningen för liten/ för stor någonstans? I och med att man drar åt klänningen med ett band måste det bli veck någonstans, men jag vet inte om det ska bli det där. Liberty-bomull är väldigt "ofärlåtande" enligt min uppfattning, så kanske beror det mest på tyget. Jaja, en konfektionssydd klänning hade inte passat bättre. 

Morgonpromenad

På en morgonpromenad i närområdet kan man få se olika djur. Den här hackspetten satt först så still att vi inte trodde att den var riktig.

 Man kan också få se historiska och kulturellt viktiga platser som numera är förstörda. Här har vi offerstenen i sitt nuvarande skick, se ovan för att se hur den hade det förr.

Och så kan man hitta utsiktsplatser där man kan få se mer eller mindre vackra vyer. Som en del av både Göteborg och Partille på en gång.

Ny klänning med många omtag

 Alltså omtag som i göra om många gånger, inte skärp.

Såvitt jag kan bedöma, jag är ingen modeexpert, har det varit inne ett tag med vida volangklänningar och med manchestertyg. Jag fick därför idén att kombinera dessa. Jag har redan gjort en volangklänning i manchestertyg (den röda, mönstrade som syns nedan), men det tyget var så extremt fin manchester att det inte räknas. Jag tror att jag fick idén själv i mitt huvud, men jag var inte ensam om den, ett annat exempel syns här bredvid.

Jag funderade ett tag på vilket mönster jag skulle välja och hur jag skulle göra. Vilka ärmar? Hur många volanger?

Jag bestämde mig för att använda mönstret till "Myosotis dress" igen. Det blev min femte.

Jag valde ett par "biskopsärmar", för de har så fin form. Jag vet inte om det heter biskopsärmar på svenska. Det är en direktöversättning från engelskan. Om man googlar på biskopsärmar får man jättemånga träffar, men det kanske bara är andra som inte vet vad det heter på svenska? Jag funderade ett tag på om det skulle gå att lägga till en extra volang och bestämde mig till slut för att det skulle bli för bulkigt. I sista stund tyckte jag ändå att det skulle nog bli bra, så jag klippte ytterligare en volang. Jag tänkte att jag skulle testa och prova med den fastnålad först, men sen tänkte jag att: Det här blir nog bra!" Och så sydde jag bara på den.

Det blev inte bra! Klänningen kändes enorm. Fyra meter veckad manchester runt underbenet blev för mycket. Visst ska klänningen ha en del volym, men det här kändes som att ha på sig en krinolin. Jag funderade och kom fram till att volangerna var både för långa och för vida och att det nog skulle gå bra att ha två volanger om jag minskade bredd och längd. Eftersom jag skulle göra klänningen kortare brydde jag mig inte om att sprätta, utan klippte bort volangerna istället. Sen sydde jag på nya rynktrådar och sydde på volangerna igen (Omtag 2). Bara för att konstatera att det inte heller blev bra.

Nu förstod jag att det inte funkade med tre volanger. Eftersom jag klippt bort volangen förut tyckte jag att klänningen skulle bli för kort om jag bara  tog bort den nedersta volangen. Jag hade en lite bredare sömsmån mellan kjol och volang ett så jag kunde förlänga kjolen lite genom att sy en ny söm där och sprätta bort den andra (omtag 3). 

Sen sydde jag på en extrabit på 6-7 cm längst ner för att förlänga kjolen (omtag 4). En söm gör dock att tyget blir styvare och får ett annat fall och den här klänningen behövde inte den extra vidden. Till sist bestämde jag mig för att längden utan nedersta biten var okej, så jag sprättade bort den och sydde en smal fåll (omtag 5).

Så här är slutresultatet:

Det var för kallt att fota ute idag, så därför gick jag till vårt, för tillfället, mest uteliknande rum.

Kanske tror ni att det har varit hemskt för mig att rynka, sy, sprätta och göra om. Men, nej! Det här tyget har varit väldigt trevligt att sy i och väldigt förlåtande för omtag, så det har känts helt okej. Enda nackdelen att sy i en stadig, men mjuk och följsam manchester har varit att kanterna luddar av sig något förfärligt. Daglig dammsugning har varit ett måste.

1500 dagar som tatuerad

 I dag var det 1500 dagar sen jag skaffade min första tatuering.

Oj, vad många dagar tänker ni. För att få lite perspektiv på saker och ting kan jag också berätta att idag har jag totalt levt i 18657 dagar. 

Hur många tatueringar jag har kan jag inte tala om, för jag förstår inte hur man räknar dem. Vissa är jättestora, andra är små, vissa hör ihop, så jag kan inte svara på den frågan. 

Det är också svårt att välja ut favoriter. Alla är bra på sitt sätt!

Här är iallafall alla tatueringar med namn:

Men jag har ju mycket annat också, som bär och blommor:

Sen finns det annat, som sybehör, också.

Ja, det är mycket. Är jag klar nu?

Haha, nej!

Det var ett tag sen jag tatuerade mig nu och det dröjer nog ett tag till. (Jag väntar nog tills jag är vaccinerad eller åtminstone till våren, det som kommer först.)

Jag har en massa plats kvar och en massa idéer också!

Julbyggen

 I mellandagarna lade vi traditionsenligt (för andra året) ett pussel med 1000 bitar:

(Om ni undrar över den lilla post-it-lappen så är det fobicensur.)

När det var klart kunde Markus (och lite hans föräldrar) bygga lego:

En bergochdalbana! 

Man måste vara av vuxenlängd för att få åka. 

Om man inte får åka kan man köpa lite sockervadd istället. Precis lika bra!

Det finns en groddamm.

Här köper man biljetter och sen är det bara att köa!

Inte så lång kö idag. De är redan dags att åka. Kul!

Upp för backen.

Sitt still i vagnarna!

(Första backen upp och svängen till nerförsbacken ser förresten precis ut som Balder på Liseberg.)

Nu är det dags att åka ner. 

Det ser vi fram emot!

Jajamän!

Sen har vi byggt ett litet träpussel också med roliga bitar:

Det gav mersmak. Nästa pussel blir också ett träpussel!

Remfabriken

I går besökte vi Remfabriken. Jag aldrig varit där förut fast jag tänkt i flera år att jag skulle besöka den. Planen var egentligen att utnyttja en liten soltimma som dök upp, men så blev det inte riktigt då. Numera är det frivilliga som driver remfabriken som ett museum och en liten affär som säljer snoddar, band och spetsar. Sådant tillverkades inte på Göteborgs remfabrik. De vävde drivremmar.

Fabriken öppnade i början på 1900-talet och slog igen 1977. Tänk att jobba där på 70-talet! Det såg ut som en fabrik från industrialismens barndom. Fullt med vävstolar, drivna av en ångmaskin.

Vi hittade en gång med trådar i alla färger från golv till tak.

De som har hand om Remfabriken i dag har tagit dit lite andra gamla maskiner som gör de sakerna de säljer. (Det är nog inte så många museibesökare som är sugna på industriella drivremmar.)

Vi fick se lite snoddmaskiner och ett par knyppelmaskiner när de jobbade. Vilket oväsen! Det måste ha varit intensivt att jobba här när allt var igång.

Årets första sömnadsprojekt

Systemkassar! 

Precis som puffen, i ett tidigare inlägg, något jag tänkt göra en tid men inte riktigt haft tid med.

Nu har jag sytt, inte en, utan två kassar att ha sprit i!

Det är inte ett tyg med rosa elefanter men väl blå.

Tyget är mitt gamla påslakan som jag hade på den tiden då jag sov i spjälsäng.

De är fodrade med vit lakansväv som kommer från barnens gamla lucianattlinnen.

Passande återanvändning, tycker jag!

 

Gott nytt år!

 

 

Musikåret är ju redan summerat, så nu ska jag summera klädåret också. Jag har köpt en klänning (från Jumperfabriken). Det var det enda plagget jag köpte i år, eller kanske att jag också köpt några strumpbyxor. Jag har sytt 26 klänningar, hälften i jersey. Det låter kanske mycket, men de är ju för olika säsonger och i olika mönster. Någon favorit kan jag inte välja, det finns flera, men dyrast var klänningen i babymanchester från Liberty. Den enda klänning som kom upp i ett fyrsiffrigt belopp. Jag har också sytt en jacka, några hemmatröjor och trosor, några tygkassar, en puff och en morgonrock.
Nu har jag en-två klänningar planerade. Vad som händer sen vet jag inte. Jag har inga nyårslöften när det gäller sömnad (eller något annat), men min nyårsförhoppning är att jag ska fortsätta sy många roliga saker.

Årets sista sömnadsprojekt

En morgonrock, eller kanske nattrock, av det glamorösare slaget. Det är en "Suki robe" i en tunn viskos med lite ull i.
Tyget var inte jättesvårt att sy i, men ett så här tunt och mjukt tyg är det ju ingen ordning på. Det känns som det kan bli hur som helst både när man klipper ut mönsterdelarna och när man syr. Att den lilla skrynkliga högen med tygslamsor man har ska kunna bli något är spännande!
Det var också spännande eftersom jag sydde något nytt där konstruktionen inte var helt självklar för mig. Och jag läste inte instruktionen i förväg, så varje nytt steg var en överraskning.
Det blev något i slutänden och jag är nöjd.

Musikåret

 Här har vi årets Spotify-summering. Topplistan (både låtar och artister) är lite slumpmässig beroende på vilka låtar som oftast dykt upp när jag slumpmässigt spelat min spellista "Play hard & stämningsfullt".
De två första är dock avsiktliga. "House phone" är en house-låt som i mina ögon har fått en hemtelefon att gå till något omodernt till något riktigt coolt. "Gå förbi" är den ultimata påsklåten som jag har sjungit på hela året.

En cool house-låt som hängt med hela året

De är så roliga på Spotify. Jag ska tydligen ha lyssnat på hundratals olika genrer i år. Man ser den stora variationen redan på topplistan... Undrar vad det är för skillnad på House och Electro house och på Dance Pop och EDM?

Jaja, ett bra musikår har det hur som helst varit med en massa bra både ny och gammal musik.

Jag har lagt till och flyttat runt lite tavlor

 Jag fick några ramar i julklapp så att jag kunde rama in några bilder som har väntat länge på det.

För att kunna sätta upp de nya tavlorna behövde jag ändra lite bland de gamla. Väggen bakom är ju oerhört ful, men när man flyttar runt tavlor och provar sig fram under tiden är det väldigt skönt att ännu inte ha den tjusiga taper jag en gång hoppas ha i syrummet. 

Kanske är detta tapeten jag ska ha? De har ju en puff på bilden (Nautilus från Cole & Son)

Nu ser väggen ut så här:

De broderade jordgubbarna har jag fått flytta till en annan vägg. Bra då det var tanklöst av mig att sätta dem så nära ett soligt fönster. Och det finns ju en fjäril på bilden, så den passar här.

Jag har gjort en puff

 Den här har jag velat sy ett tag. Under hösten har jag prioriterat klänningssömnaden, men nu tyckte jag att det var dags.

Den är sydd av sidentyg Isak köpte i Nepal. Det visade sig vara för kliigt för att sy kläder av och passar utmärkt till heminredning. Den blanka sidan är utåt. Väldigt tjusigt men lite svårt att fånga på bild. Kanten är gjord av snedremsa jag köpte till en 20-talsklänning med makramesnöre i. I botten finns en dragkedja jag en gång köpte för nästan ingenting på Knappkarlsson. Hela grejen är alltså något man får på köpet när man syr sina kläder.

Om ni tycker att den inte ser så välstoppad ut stämmer det. På bilderna ovan har jag tillfälligt fyllt den med tre kuddar för att få en känsla för hur den blir. Sen ska den fyllas med tygrester och det har jag inte tillräckligt av än.

Tomtens stuga

Idag, på juldagen, tog Nelly med oss till tomtens stuga.
Den ligger i Delsjöområdet, mer kan jag inte säga.
Vi hade kunnat promenera från oss, men tog bilen så vi kom in från ett annat håll och därmed fick en lite kortare väg.
Vi var inte de enda som hade fått idén att ta en promenad idag. Inte så överraskande. Vad skulle annars de, som brukar gå på bio denna dag, göra?
Parkeringarna var knökfulla, men vi ställde oss snabbt och smidigt i vägkanten.

Det var en perfekt promenaddag. Solen, ett nästan unikt himlafenomen som ingen sett på månader, syntes på en blå himmel. Det var också årets kallaste dag med 3 minusgrader.

Nelly, som varit vid stugan förut, visade vägen. Vi fick ta av från huvudstigen och ta oss in i djupa skogen. På de större stigarna var det fullt med folk och jag var lite orolig att det skulle vara andra vid tomtens stuga också. Men i skogen var det bara vi. Vi gick längs en stig. Nelly sa att vi skulle vara framme snart, men sen visade sig att hon inte visste var vi var. Vi (det vill säga Nelly och Sven som har någon typ av kartorienteringskunskap) diskuterade i vilken riktning vi skulle gå vidare. Jag trodde inte att vi skulle hitta dit, men så plötsligt, bland mossa och granar, såg vi den!

Sven tittade in i stugan. Där fanns bland annat en sovsäck på en träbänk och en gästbok på en liten hylla.

Jag skrev en liten dikt som hälsning i gästboken.

Sen tog vi oss ner till Delsjön för att äta vår medhavda matsäck. Trodde vi...
Vi hade köpt varm dryck från macken som vi hade med värmeflaskor i en kyl-(nu värme)bag. I min temugg fanns en bottenskyla med en blandning av te och kaffe-latte. Imponerande att precis allt hade skvimpat ut. Min bulle var ganska blöt och inget jag var så sugen på. Tur att jag hade en Snickers i fickan, lite svårtuggad då den var halvfryst.

Jaja, vi bara skrattade och njöt av solen.

Sven hade lagt en handduk som isolering i bagen. Han passade på att vrida ur den för att få mindre att bära på.

I början skrev jag att jag inte kan säga var Tomtens stuga låg. Det är för att det är hemligt. Men det är också så att vårt irrande i skogen gjorde att jag faktiskt inte vet var vi var någonstans och inte alls är säker på att jag skulle kunna hitta dit igen.

Vi fick en ganska lång promenad. Vi kom hem igen lagom till solnedgången. Det är ju inte så sent den här tiden på året, men vi kände oss verkligen färdigaktiverade och för mig väntade soffhörnet med stickning och deckare på TV.